Genom att kategorisera problem som psykiska respektive medicinska låter vi olika discipliner inom vården ta hand om behandlingen. Infogar vi sedan prestation- och utvecklingssrelaterade problem i en tredje kategori? Vilka tar hand om dem? Coacher, ledarskaps- och idrottsledare?
Hjärna och kropp i samverkan med miljön
Mer problem kan skapas då man bortser från att se människor i relation till sin egen tillvaro. Varje människas upplevelser är unika men kan ändå få likartade effekter på hälsa och prestation. Varför? Jo, vi har en hjärna som i samverkan med kroppen, den sociala och kulturella miljön skapar oss bokstavligen stundligen. Den förutsägande hjärnan (predictive brain, bayesian brain) jämför våra tidigare erfarenheter med det som sker i de situationer vi befinner oss i just nu. I den jämförelsen kan tidigare erfarenheter ”färga” det vi tänker, ser, hör och känner just nu.
Omedvetna intryck inifrån kroppen eller utifrån, dvs. det sociala sammanhanget, upplevs högst olika och annorlunda beroende på vilka tidigare upplevelser som aktiveras. Det gör att det vi känner, ser eller hör påverkar vår fysiologi och våra tankar i så hög grad att det kan leda till ångest, retlighet och negativa beteenden. I längden kan upprepning leda till överbelastning av hjärna-kropp samverkan. Då kan Mind Body Syndromes även kallat psykofysiologiska störningar, med andra ord, mentala och fysiska sjukdomar uppstå. Beteenden som leder till missbruk, ätstörningar, våld, kriminalitet är andra sätt som obalanser i samverkan mellan hjärna och kropp kan leda till.
Att förstå att de uttryck som vi idag betraktar som psykiska sjukdomar eller störningar i själva verket handlar om funktionella reaktioner på upplevda ”hot” och svårigheter är centralt för att vi ska kunna hjälpa dem. Bakgrunden till dessa störningar är trauman. Som den skapande och lärande hjärnan utvecklar. Apati, nedstämdhet, humörsvängningar, självskadebeteenden, mardrömmar, hörsel- och synhallucinationer, perfektionism och undvikande beteende kan ses som svar på upplevda ”hot”. Traumabehandling borde därför vara självklart.
Bakomliggande, grundläggande störningar hamnar lätt i det fördolda och då undgår man de gemensamma nämnarna. Sedan mer än 25 år tillbaka visar forskningen att negativa, traumatiska barndomsupplevelser och livshändelser är gemensamma underliggande faktorer för många av våra vanligaste folksjukdomar och ohälsoproblem.
Hög stress och svåra livshändelser ökar risken för stroke
Diskriminering försämrar psykisk och fysisk hälsa
Kopplingar mellan depression och kärlförändringar
Forskning visar på starka kopplingar mellan depression och kärlförändringar även hos i övrigt fysiskt friska personer. Detta gäller även unga människor, tonåringar av idag, 2021.
Lennart Levi konstaterade redan i slutet av 90-talet att ”En deprimerad eller ångestfull människa löper 2-3 gånger så stor risk att insjukna i hjärtinfarkt”.
Förutom hjärtkärlsjukdomar och stroke har vi depression, ångest, diabetes och övervikt / fetma. Samtliga ligger högt på WHO’s skala. Alltså fysiskt och psykiskt kan inte längre separeras.
Här kommer stressbegreppet in. Men för att det ska vara meningsfyllt att diskutera detta är det av yttersta vikt att enas om en definition av begreppet. En definition som kan användas av alla oavsett var i världen vi är.
Psykiskt – fysiskt är sammanflätat
Psykiskt – fysiskt liksom kognition – emotion är sammanflätat. Som PTSD där vi har s.k. psykiska symtom men samtidigt uppvisar många medicinska diagnoser. Mag-tarm problem, högt blodtryck, smärtor. Alkohol- drog och våldsproblematik. Vem och var tar man hand om hela problematiken?
Depression ett av de vanligaste folkhälsoproblemen i världen, mer än 260 miljoner människor lider. Enligt WHOs bedömning kommer depressiva tillstånd att öka. Tillsammans med själv-mord kommer detta snart att inta första plats på dödlighets-skalan. Troligen är även ökande dödstal i hjärt- och kärlsjukdomar förknippade med depression, säger man även från WHO. Dessutom är diabetes, alkoholrelaterade problem, rökning och fetma samt över- respektive undervikt förknippade med stress och negativitet.
Paradox: män anses deprimerade hälften så ofta som kvinnor
Män har mestadels kroppsliga symtom, agerar oftare utåt med aggressivitet, ilska och risktagande, har ofta ett ökat alkoholintag. Hög andel sexköpare, utövare av våld i nära relation, extremsportare, fartbenägna är troliga andra utslag på depression hos män. Självmords-frekvensen är också betydligt högre för män än kvinnor. Paradox: män anses som deprimerade enbart hälften så ofta som kvinnor.
Depression bäddar för hjärtinfarkt.
I en svensk studie fann man 20 % förhöjd risk för hjärtinfarkt hos män som i tonåren lidit av diagnostiserad ångest eller depression. Studien omfattade data från 238 000 män födda 1952 – 1956. Forskarna tittade på fysisk och psykisk hälsa från sena tonåren fram till 2010. Vid mönstringen bedömdes 34 500 unga män lida av ångest eller depression. När männen var 58 år hade 5 900 av denna grupp haft en hjärtinfarkt.
Ångest i tonåren kan öka risken för hjärtinfarkt i medelåldern hos män.
Effektiva frågor i stället för diagnos
Effektiva frågeformulär som med ett fåtal frågor av enkel karaktär upplyser behandlande läkare, psykolog såväl som patient om vad som kan behöva ”ställas till rätta”. För att minska och lindra besvären, kanske t.o.m. få dem att upphöra. Sådana formulär finns och har använts i stora världsomspännande studier.
De mest kända är de tio ACE frågorna samt frågorna som ingår i INTERHEART studien. Med dessa frågor, som tar några minuter att besvara, får man en klarare bild av bakgrunden till besvären. Med den bakgrund som svaren på frågorna ger, är det betydligt lättare att föreslå lösningar.
Läs om ACE-studien och sambanden mellan barndomstrauma, riskbeteenden och folkhälsosjukdomar.
What the hell is in the well
INTERHEART studien visar att risken för hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck ökar med stress
Trauma i barndomen kopplat till sjukdom
Trauma i barndomen, i form av bl.a. sexuella övergrepp har visat sig påverka en rad sjukdomsproblem. Ett flertal forskningsstudier visar klara samband.
Allvarliga barndomstrauman i form av fysiska, psykiska, sexuella övergrepp på barn är en vanlig riskfaktor för kardiovaskulära sjukdomar tidigt i livet vilket flera studier har visat. Genom att fråga ungdomar, åtminstone i riskgrupper, har man möjlighet att underlätta, och i bästa fall minska övriga riskfaktorer, och förhoppningsvis reducera stroke och hjärtinfarkt hos dessa unga vuxna. Forskningsresultat från USA.
Trauma i barndomen ökar stresskänsligheten
Stress eller allostatisk överbelastning
Stress påverkar hjärnan, immunsystemet, autonoma nervsystemet och endokrina systemet. Stress kallas på grund av denna övergripande effekt idag för allostatisk överbelastning. En samverkan mellan hjärna och kropp enligt ovan. Eller PENI, PsykoEndoNeuroImmunologisk. Det var en ny forskningsgren som började på sjuttiotalet men stötte på motstånd. Idag är det förhoppningsvis få som inte erkänner att människan fungerar som en helhet. I teorin åtminstone ☺ men kanske inte i praktiken.
Sambandet mellan stress och hjärt-kärlsjukdom är sedan länge klarlagt bl.a. via bl.a. INTERHEART studien. Ett flertal senare studier bekräftar sambandet mellan hög nivå av så kallad psykisk stress med ökad risk, en dubblering, för att få en hjärtattack.
Blåljuspersonal löper ökad risk för depression, högt blodtryck och stroke
Med stress menar vi…
Stress enligt definitionen som används i internationella sammanhang – INTERHEART studierna: Med stress menar vi att man känner sig spänd, retlig, nervös, ångestfylld eller har svårigheter med sömnen till följd av förhållanden på arbetet eller i hemmet. Samt ekonomiska problem, negativa livshändelser, bristande känsla av kontroll och depression.
Kostnadseffektiv hjälp
Finns det användbara och effektiva metoder?
Metoder som kan hjälpa den vårdsökande med mer än symtomlindring och att lära sig leva med sina problem, coping. För det behövs mer än lindring och ”plåster på såren”.
Neurovetenskaplig forskning visar vilka parametrar som måste förändras. Metoder som förändrar alla delar av upplevelsen, vilket inkluderar de kroppsliga obehagen. Då går det att förändra den fysiologiska och psykologiska hälsan till det bättre.
De direkta negativa effekterna av stress och ångest är den påfrestning på organismen som uppstår på grund av en ständig fysiologisk aktivering dvs. allostatisk överbelastning. Eller, en övertrassering av kroppsbudgeten. De indirekta effekterna av stress uppstår genom en ond cirkel av sömnbrist och sömnproblem, sämre kostvanor och mindre lust att utöva fysisk aktivitet.
Kan metoderna dessutom innebära att man inte enbart behöver förlita sig på terapi och terapeuthjälp utan att människor lär sig vad och hur de kan öka sin hälsa på egen hand. I sig självt. Eller som komplement till de vanliga förslagen motion, meditation, kost, motiverande samtal, tanketräning och beteendeträning.
Metoder som når djupare och som ger mer av bestående förändring är kostnadseffektiva. De ger dessutom patienterna/klienterna en känsla av empowerment, egenmakt.
Helheten är mer än summan av delarna
Om vi ser våra klienter som en sammantagen summa av sina upplevelser och förstår att ”faktorer” från länge sedan fortfarande kan aktiveras idag och därmed ge upphov till en tickande hälsobomb kan vi komma längre än vi gör med symtomlindring och coping.
Ett skifte i tankesätt som ser negativa barndomsupplevelser som en av huvudfaktorerna bakom medicinska och psykiska sjukdomar. Då skulle många patienter få flera friskare år.
*
