INTERHEART studien visar att risken för hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck ökar med stress

INTERHEART–studien visar klart att stress på arbetet och i familjen ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck.

Att drabbas av negativa livshändelser, depression, känna brist på kontroll eller oro för ekonomin ökar även det risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Med tanke på att hjärt-kärlsjukdomar står för 35% av alla dödsfall i Sverige, borde det vara viktigt för folkhälsan att hjälpa människor ta hand om den stress de upplever i livet.

 

Stress i livet föregår ofta hjärtinfarkt


I den stora INTERHEART-studien, där 52 länder ingick, jämförde man cirka 15 000 patienter med en första hjärtinfarkt med lika många kontroller.

Med två enkla frågor skattade man patienternas stress i arbetet och hemmet under de senaste 12 månaderna före infarkten.

  1. Har du upplevt stress* under det senaste året?

*Med stress menar vi att man känner sig spänd, retlig, nervös, ångestfylld eller har svårigheter med sömnen till följd av förhållanden på arbetet eller i hemmet.

  1. Har du haft, eller har, ekonomiska problem, upplevt negativa livshändelser, bristande känsla av kontroll eller depression?


Studien visade tydligt att stress, både i arbetet och i hemmet, var klart vanligare bland infarktpatienterna än bland kontrollerna; ett samband som var oberoende av andra riskfaktorer.

Effekter av stress


Vi vet sedan länge att stress kan påverka vår hälsa såväl direkt som indirekt.

Direkta effekter uppstår genom påverkan på t ex blodfetter, blodtryck, insulinkänslighet och koagulation.

Indirekta effekter uppstår genom att livsstilen ändras till följd av en stressig livssituation. T.ex. att våra matvanor försämras, att vi motionerar mindre, sover sämre eller är mer benägna att röka eller dricka alkohol.

Alla dessa direkta och indirekta effekter av stress har man sett ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar, men det har tagit tid att forskningsmässigt påvisa sambandet mellan stress och utvecklingen av kardiovaskulära sjukdomar.

”Mental/psykisk stress har länge ansetts kunna orsaka hjärtinfarkt och stroke, men vetenskapligt verkade det inte finnas tillräckligt stöd. På senare år har dock begreppet psykosociala faktorer kommit att förknippas med risken för framför allt hjärtinfarkt. Sammantaget finns det nu stöd för hypotesen att stress kan bidra till kardiovaskulär sjukdom och påverka prognosen.”

Detta skriver Annika Rosengren, professor vid avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

Negativ uppfattning om hälsan påverkar mer än kända riskfaktorer

En svensk studie har undersökt vilka faktorer som utlöser hjärtinfarkt.

Studien tittade på de vanligen förväntade medicinska kriterierna som högt blodtryck, hög kolesterolhalt i blodet och rökning mm.

Man kom fram till att om man har 2 eller 3 av dessa negativa faktorer ökar risken för hjärtinfarkt 3 till 4 gånger (om man samtidigt upplever sin hälsa som god).

Detta är kanske inte så överraskande. Men det som däremot är lite mer överraskande är att –

Om man samtidigt med att ha 2-3 negativa faktorer även upplever sin hälsa som dålig ökar risken för hjärtinfarkt med 8 till 24 (!!!) gånger.

Forskarna bakom denna studie menar följdriktigt att det är av stor vikt att ta hand om den känslomässiga delen för att minska risken för framtida hjärtinfarkt.

Kanske dessa slutsatser kan överföras till risken för att utveckla andra sjukdomar också.

Se: Weinehall et. al. Perceived health modifies the effect of biomedical risk factors in the prediction of acute myocardial infarction. An incident case-control study from northern Sweden. Journal. of Internal Medicine 1998: 243: 99-107

 

Med andra ord: Både INTERHEART-studien och den svenska studien visar att stress och negativa känslor är en oerhört stor och bidragande orsak till hjärt-kärlsjukdomar.

 

Vad gör vi idag?

I Hjärtrapporten skriver Hjärt- och lungfonden att hjärt-kärlsjukdomar fortfarande är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Under 2015 stod dessa sjukdomar för 35% av alla dödsfall, medan cancersjukdomar stod för 24%.

För att förhindra att fler drabbas och dör av hjärt-kärlsjukdom vill man se kraftfulla åtgärder i form av förebyggande folkhälsoinsatser och satsningar på eftervården, förutom förbättringar av akutvården.

De vanliga förebyggande insatserna är att förändra levnadsvanor så som matvanor, rökning, alkoholintag och motion, eftersom man har sett att detta är viktigt för att minska risken för en andra infarkt. Men idag får endast en liten del av patienterna stöd från vården i att förändra sina levnadsvanor när det gäller tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor trots tydliga rekommendationer från Socialstyrelsen. Nästan hälften av rökarna fortsätter att röka efter sin första hjärtinfarkt och få landsting följer rekommendationerna om fysisk träning.

Kanske traditionella folkhälsoinsatser inte räcker?

Visst är det viktigt att förändra levnadsvanor, lägga om kost, motionera och sluta röka för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar.

Men med tanke på resultaten av både INTERHEART-studien och den svenska studien, som visar att oavsett medicinska och livsstilsmässiga riskfaktorer, är det trots allt den upplevda stressen som har störst betydelse för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar. 

Att prioritera att hjälpa människor ta hand om den stress de upplever i livet borde därför ha flera positiva effekter på folkhälsan.

Idag vet vi genom neruofysiologisk forskning och erfarenheter från mängder av klienter att det är möjligt att hjälpa människor med stress-problematik på djupet. Genom att använder metoder som lugnar stressreaktioner i hjärnstammen och påverkar interaktionen mellan kropp och hjärna uppnår man effektiv stresshantering.

Dessa metoder återreglerar det autonoma nervsystemet, vilket ger både fysiologiska, mentala, psykologiska och beteendemässiga effekter. Således har dessa metoder även förmågan att hjälpa människor att ändra livsstil.  (Tapping treats unhealthy eating behaviors in teenagers)

För hur lätt är det att sluta röka eller dricka eller börja motionera, när man mår dåligt inombords, känner stress inför arbete eller ekonomi, lider av ångest, depression, olust, negativa tankar, oro eller frustration?

För att förändra levnadsvanor i form av rökning, alkohol och motion krävs något annat än det vi hittills sysslat med. Något som hjälper till att ta hand om känslorna och obehaget som man vill dämpa. Något som hjälper människor att ta hand om stressen de upplever i livet.

Mindful Tapping stabiliserar blodsockret för diabetiker