Är självsvält, självskadebeteenden, tvångstankar* och tvångsbeteenden* olika symtom med liknande bakgrundsorsaker? Vetenskapen säger så – läs referens nedan.
Du äter så lite. Du vet väl att du måste äta mer. Det är bara inbillning att du inte kan äta. Titta i spegeln, så ser du att du inte är tjock. Det är medias bild av idealvikt och utseende som fått dig att tro att din vikt och ditt utseende är ett problem, så sluta med sådana tankar så löser det sig. Underförstått: JAG vet vad du bör göra, hur du skall göra och tänka.
Gör inte så, tänk inte så. Om du ändrar dina beteenden och tankar så ordnar det sig. Det är psykiskt, det sitter i huvudet. Med andra ord det är FEL på dig.
Är det så? Eller är det så att en anorektiker tänker och beter sig helt logiskt? Ja, givet de förutsättningar enligt vilka hjärnans lärprocesser fungerar, så är en anorektikers tankar och beteenden rationella. Hjärnan behandlar nämligen information från inlärning som den sedan upprepar framöver, även när situationen inte är densamma. Det är energibesparande, upprepningen gör att vi lär in samma sak igen. Så att det ’sitter’ där.
Bör symtomen ’behandlas’ dvs. bör man korrigera tankar och beteende. Därför att du tänker och beter dig felaktigt. Med andra ord det är FEL på dig. Det är något som inte står rätt till. Jag kan visa dig hur du skall tänka och bete dig.
Är det då inte bättre att arbeta med orsakerna, drivkrafterna, lärprocesserna som gjort att det är rationellt att svälta sig? För att åstadkomma förändring behöver man lära av för att kunna lära om. För om man inte lär av så försöker man bara gå runt eller förbi hindren. Man försöker motverka, inte förändra, orsakerna bakom dvs. drivkrafterna.
Om man först är lär av så kan man faktiskt lära in nytt, utan att det motverkas av den tidigare inlärda kunskapen. Vår erfarenhet visar att när man lär av, så kommer ny inlärning av sig själv. Den kunskapen fanns där också, men kunde pga. den gamla kunskapen inte ’komma till tals’. Svårare än så är det inte.
Några forskare beskrev ungefär detta som jag beskrivit ovan, fast på ett annorlunda sätt, som ju forskare ofta gör. Om du är nyfiken på hur de skrev, så har jag översatt summan av kardemumman dvs. den abstract som forskarna skrev, nedan.
Kjell Forsbergs översättning av abstract från artikeln:
Keep your interoceptive streams under control: an active inference perspective on Anorexia Nervosa
Anorexia nervosa (AN) är en psykiatrisk sjukdom som huvudsakligen kännetecknas av en ”begränsning av energiintaget i förhållande till behov och som leder till en väsentligt minskad kroppsvikt i förhållande till ålder, kön, utvecklingsnivå och fysisk hälsa” (DSM-5). Här föreslår vi en ny tolkning av begränsningen av födointag vid AN, utvecklad från de senaste beskrivningarna av hjärnan som en prediktiv ’maskin’, som kontinuerligt gör slutledningar av och kontrollerar inkommande signaler, inklusive kroppsliga signaler dvs. interoceptiv (aktiv) slutledning. I detta perspektiv kan de extrema begränsningar av födointag som karakteriserar AN tjäna den grundläggande rollen att hålla under kontroll, (dvs. minska omåttligt höga nivåer av) interoceptiv osäkerhet, utöver att kontrollera och mildra oro för kroppsvikt. Med andra ord kan ’högljudda’ interoceptiva strömmar ge upphov till aktiva strategier (dvs. restriktion av födointag) som förstärker autonoma hungersignaler, för att därmed minimera interoceptiv osäkerhet och upprätthålla en mer sammanhängande känsla av sig (interoceptivt) själv.
Symtombehandling
Om man tar DSM-V som utgångspunkt för att hjälpa människor ställer man diagnoser genom att väga samman en serie av symtom. Dessa diagnoser används sedan som underlag för behandling. Frågan om vad som är orsakerna till dessa diagnoser ligger inte till grund för den DSM riktade behandlingen.
DSM = Diagnostic and Statistical Manual används inom psykiatri och psykoterapi.
DSM ifrågasätts dock alltmer se referens “The hidden links between mental disorders.
Orsaksbehandling
Noisy interoception, ’högljudd’ interoception och Active Inference, aktiv slutledning, ingår i computational neuroscience modeller av hur hjärna, kropp och omgivning samverkar. Under begrepp som predictive brain, den prediktiva hjärnan. Denna kunskap gör att man kan förstå hur man kan arbeta med t.ex. anorexi, tvångstankar, tvångshandlingar och självskadebeteenden.
Den prediktiva hjärnmodellen är orsaksinriktad och neurovetenskapligt förankrad.
DSM manualen är symtominriktad och leder till symtombehandling. Orsaker bakom lämnas obeaktade.
Är tvångsmatning att rekommendera?
Den prediktiva hjärnans hantering av ’högljudd’ interoception, och de därpå grundade aktiva slutledningarna, utgör bakgrunden till de tankar, känslor och beteenden som ingår i anorexi, självskadebeteenden och OCD.
Vad innebär det då om man ’tvingar’ anorektiker att äta? Med utgångspunkt från ovanstående resonemang framgår att då ökar den interoceptiva osäkerheten. Då kan personen ifråga vilja minska denna interoceptiva osäkerhet genom att röra på sig. Rörelse är med andra ord en annan form av aktiv slutledning som indirekt kan öka hungern och därmed minska den ’högljudda’ interoceptionen. Att röra sig via snabba promenader och fysisk träning är strategier som är vanliga bland anorektiker, ångestladdade och stressade personer. Det kan också vara anledningen bakom mångas idrotts- och motionsutövande.
Kalorimätning som instrument för ätandet, rörelserestriktion och övervakning av måltider upplevs av många ’intagna’, liksom en del av personalen, på ätstörningsavdelningar som negativt. Vad kan denna brist på självbestämmanderätt leda till?
Vad gör att nervsystemet hamnar i en ond cirkel ?
Vad är orsakerna bakom den ’högljudda’ interoception och den aktiva slutledning som nervsystemet gör? Ja, det behöver man förstå för att kunna arbeta med dem.
Bakgrundsorsaker till de flesta livsproblem vi har utgör negativa livserfarenheter, trauma och stress. Vare sig det gäller relationer, prestationer, fysisk eller mental hälsa. De vetenskapliga grunderna är väl beskrivna.
Med de gängse kognitiva, attityd och beteende-reglerande metoderna har man begränsad framgång. Eftersom de inte berör de interoceptiva och proprioceptiva innehållen, som är centrala i problematiken.
Neuro-somatiska arbetsmodeller väcker hopp hos anorektiker
Neurosomatiskt baserade arbetsmodeller, som Mindful Tapping konceptet, gör arbetet lättbegripligt och tryggt. Med kunskaper som förankras i praktiska och lättlärda metoder och som ger bestående effekter.
Genom att utbildningen är tillgänglig för allmänheten uppstår en rad fördelar. Med många utbildade kan många nås. Det kan då bli attraktivt även för dem som annars inte sökt hjälp. Ett folkhälsoprogram?!
Utbildade Mindful Tappers arbetar enligt denna teoretisk-praktiska modell.
Läs Tinas berättelse om sina upplevelser av en kurs i Mindful Tapping från en anorektikers synvinkel.
Som anorektiker finns alltid i bakhuvudet att man ska ut och gå
Referenser:
Keep your interoceptive streams under control: an active inference perspective on Anorexia Nervosa; Laura Barca, Giovanni Pezzulo. Cognitive, Affective, & Behavioral Neuroscience (2020) 20:427–440
Keep your interoceptive streams under control: an active inference perspective on Anorexia Nervosa”
Abstract
The hidden links between mental disorders. Michael Marshall. Nature may 2020
* Tvångstankar och tvångsbeteenden går även under benämningen OCD, Obsessive Compulsive Disorder.
