Akupunktur stimulerar sensoriska receptorer

Beroende av var, på eller i kroppen, man utför mekanisk eller elektrisk stimulering kan akupunktur stimulera olika exteroceptorer, proprioceptorer och interoceptorer. Tapping görs ofta, men inte alltid, på motsvarande områden som man stimulerar med akupunktur.
Mindful Tapping tillhör med andra ord, i likhet med akupunktur, fysioterapi, massage och osteopati, den grupp av metoder som har somatosensorisk och viscerosensorisk påverkan.

Som biolog och fysiolog känns det naturligt att förvänta sig att de behandlingar man ger inom olika professioner har en fysiologisk förklaring. Oavsett om det gäller läkemedel, manuell terapi eller psykoterapi/coaching. Att postulera att akupunktur kan ge effekter som har en fysiologisk förklaring känns rimligt, ja till och med självklart.

Vad som händer då man berör eller penetrerar huden har tills ganska nyligen varit ett så pass jungfruligt forskningsfält att det har funnits utrymme för föråldrade förklaringsmodeller, för bland annat akupunktur.

Nobelpriset i medicin och fysiologi 2021, lyfte fram den rika inre värld som kroppen ger oss med interoceptionen.
Nobelpriset delades lika mellan David Julius och Ardem Patapoutian (Ref 1)
(Ref 10 Mindful Tapping, teorin bakom metoderna)

Förklaringarna för akupunktur baseras på en tretusenårig tankevärld, som vi får anta kraftigt skiljer sig från dagens medicinska, biologiska, psykologiska och sociala tankemodeller. Akupunkturens effekter har, utan att kunna verifieras vetenskapligt, ansetts vila på flöden av energier, vital energi, elan vital, Qi. Detta var under en tidsålder och i en kultur, som inte hade tillgång till nutida anatomisk och fysiologisk kunskap. Jämför gärna med att framsynta forskare postulerade existensen av ett Vagusstoff som senare och i takt med den vetenskapliga utvecklingen fick namnet acetylkolin.

Receptorer i hud, strax under huden, i muskler, bindväv och organ går numera under samlingsbegreppen exteroception, proprioception och interoception dvs. EPI i den pedagogiska EPICA modellen. Samtliga leder nervimpulser mot hjärnan dvs. är afferenta. Nervimpulserna omsätts i ryggmärgen till enkla reflexer eller i hjärnan via prediktiva processer till utåtgående, efferenta signaler.

Akupunkturbehandling kan beröra endera av eller samtliga nivåer av EPI. Forskning som tar denna kunskap som utgångspunkt ger fysiologiskt förankrade förklaringsmodeller för akupunktur och även moxabränning.

Den neuroanatomiska basen för akupunktur

Men först och främst ställer vi oss frågan om akupunktur är en aktiv behandling eller en placeboeffekt eller med andra ord en skeneffekt. Skeneffekten kan ju komma av att klienter återkommer ett flertal gånger för att få behandling, om kontakten med behandlaren är god. Märk väl att placeboeffekt är en fysiologisk effekt. Skeneffekten kan också uppkomma av en fysiologisk effekt av den stimulering som nålarna ger, oberoende av var de placeras dvs. även utanför de klassiska akupunkturpunkterna.

De vanligen använda placebokontrollerna görs antingen för att penetrera huden vid icke-akupunktur punkter eller att inte penetrera huden i akupunkter vilket är Streitberger metodiken.
Ur neurobiologisk synvinkel finns det ingen verkligt inert skenkontroll. Till exempel finns det täta nervnätverk i hudens epidermis och hårsäckar över hela kroppen. Detta nätverk inkluderar en stor grupp av mekaniskt känsliga sensoriska neuroner: (1) lågtröskel Ab/Ad mekanoreceptorer för taktil perception; (2) Ad nociceptorer för skarp eller skarp smärtuppfattning; (3) mekaniskt känsliga, omyeliniserade C-fiber polymodala nociceptorer som svarar på lätta punktformiga skadliga mekaniska stimuli; (4) tysta mekanoreceptorer som får mekanisk känslighet efter vävnadsskador, och (5) C-fiber lågtröskelmekanoreceptorer som producerar behagliga taktila förnimmelser.

Som sådan kan Streitbergers skennålsstimulering aktivera en rad mekanoreceptorer.
Hudens epidermis och hårsäckar innehåller nämligen mekaniskt känsliga afferenter av flera skilda slag, som då de aktiveras kan modulera exempelvis smärta och autonoma nervsystemet. Detta gör att det är svårt att visa att de effekter man får är beroende av akupunkturen i sig. (Ref 3)

Akupunktur är ett omstritt område och generellt har sådana studier haft svårt att redovisa entydiga positiva resultat som kan hänföras till en aktiv effekt och inte enbart en god skeneffekt. Vilket kan vara gott nog förutsatt att man inte behöver försvära sig till att det är en effekt som kan hänföras till akupunktur. Detta har då paradoxalt nog stor betydelse för utvecklingen av nya förklaringsmodeller och därmed nya behandlingsmetoder. En sådan modell är den pedagogiskt enkla EPICA modellen, som givit upphov till ett metodiskt sätt att tänka då man arbetar med problem.

Elektroakupunktur vilar på somatosensorisk grund

En central idé bakom akupunkturbehandling är att stimulering av akupunkter kan modulera kroppsfysiologin på avlägsna platser. Denna effekt förklaras inom traditionell kinesisk medicin bero av meridiankanaler. Moderna anatomiska studier har ännu inte övertygande påvisat fysisk närvaro av sådana kanaler. Man har i lågt rankade tidskrifter försökt hävda att det man kallar för primo vascular vessels skulle kunna vara meridiankanaler. Studierna har karakteriserats som dubiösa och möts med stor skepsis. (Ref 8 & 9)

Långdistanseffekter av akupunktur skulle däremot kunna uppnås via somatosensoriska autonoma reflexer eller snarare via den alltmer accepterade neurovetenskapliga modellen om från hjärnan utåtgående prediktiva allostatiska dvs. på basis av erfarenhet och i stunden anpassade förutsägande fysiologiskt reglerande signaler.

Flertalet akupunkturstudier publiceras i tidskrifter med låg vetenskaplig status. Men i en studie publicerad i den ansedda tidskriften Nature 2021 undersökte forskarna elektrisk stimulering av en akupunkt i bakbenen, den så kallade Zusanli, ST36. Denna akupunkt, men inte den abdominala Tianshu ST25 akupunkten, kunde dämpa systemisk inflammation.

För att erhålla effekt krävdes att man stimulerade neuroner som uttryckte prokinetinreceptorn 2, PROKR 2, dvs. ST 36. Men, och detta är avgörande, om man avlägsnar denna receptor uteblir effekten av akupunktsstimuleringen. (Ref 4)

Slutsats: för att få effekt av akupunktur krävs stimulans av specifika receptorer på somatosensoriska neuron.

Smärta, akupunktur och moxabränning

Smärta är ett område av stort intresse att forska kring vad gäller effekter av akupunktur. Tänk på ”gating” modellen, som är en vanlig fysiologisk-medicinsk förklaring till den smärtlindring som kan följa av akupunktur.

Studier har visat att både ytlig och djup akupunktur kan ge kliniskt relevant effekt på kronisk smärta. Flera subtyper av somatiska primära afferenter spelar avgörande roller vid analgesi dvs. smärtlindring av akupunktur och moxabränning. Typen av primära afferenter i den ytliga vävnaden är kutana nociceptiva C- fibrer och i den djupa vävnaden muskulära A-fibrer. Receptorerna och afferenterna är således distinkt åtskilda.

Detta visades vid försök där inflammatorisk muskelsmärta minskade då man använde en kombination av moxabränning alternativt lokal applicering av capsaicin som inhiberar hudens nociceptiva C-fibrer och stimulering av djupgående muskulära A-fibrer. Effekterna upphörde om huden denerverats eller A-fibrerna demyeliniserats.

Sammantaget indikerar dessa resultat att Djupgående elektrisk akupunktur och moxabränning lindrar inflammatorisk muskelsmärta genom distinkt åtskilda primära afferenter i olika lager av somatisk vävnad. Det förra uppnås genom aktivering av muskulära A-fibrer, medan det senare förmedlas genom aktivering av hudens C-fibrer. (Ref 5)

Att stimulering av akupunkturpunkter via tapping och mjuk beröring är oberoende av nervsystem framförs ofta av företrädare inom EFT och TFT. Man menar att de punkter som stimuleras inte har någon koppling till ett afferent nervsystem. Vilket med stöd av bl.a. ovanstående information och den idag alltmer kända fysiologin för exteroception, proprioception och interoception, torde kunna vederläggas. Att flertalet inte känner till implikationen av den kunskapsexplosion som ägt rum sedan cirka 2010 är inte konstigt när man betänker att det är vetenskapligt tung information inom ämnen som fysiologi, empirisk och teoretisk neurovetenskap.

Existerande perifera nervsystem förmedlar signaler av exempelvis mekanisk, kemisk, termisk och smärtsam typ. De effekter detta ger upphov till kan förändras via påverkan av motsvarande nervsystem.

Behandlingsmässig påverkan av mekaniska, elektriska och kemiska signaler kan i sin tur modulera de afferenta signalernas natur, genom så kallad mismatch eller predictive error minimization. Detta kan då skapa förutsättningar för en terapeutisk rekonsolideringsprocess. Vilket kan innebära att läkning påbörjas och att välbefinnandet ökar.

Akupunktur för smärta och psykiska besvär

Kopplingen mellan psykiska besvär och smärta är dubbelriktad enligt författarna av en sammanfattningsartikel om ämnet akupunktur, smärta och psykiska besvär. Författarna tenderar dock att se psykiska besvär som följder av smärtproblematik som huvudvärk, muskelsmärtor, ländryggssmärtor, cancersmärtor och fibromyalgi snarare än tvärtom.

Vid kroniska smärttillstånd, som huvudvärk, artros, fibromyalgi, kronisk nack- och axelsmärta, ländryggssmärta och cancersmärta, kan akupunktur förbättra både smärtor och psykologiska besvär. Akupunktur kan mediera dessa anti-smärta, anti-ångest, anti-depression och andra terapeutiska effekter via hjärnregioner som spelar en central roll i smärta såväl som i regleringen och integrationen av känslor och sensorimotoriska funktioner. (Ref 6)

Anmärkning: samma hjärnregieoner spelar dessutom en central roll vid affekt, kroppsförnimmelser och sist men inte minst för allostatisk reglering.

Tankar för att gå vidare. Författarna anför inte de kända kopplingarna mellan upplevelser (ACE och ALE) som leder till ångest, depression, PTSD och dessutom till både smärtor och andra fysiska besvär som hjärt-kärl problematik. (Ref 13)

Hjärnan och kroppen i interaktion med människor skapar oss

En helhetssyn på oss människor som kännande varelser växer fram då vi använder kunskapen om hur evolutionen frambringat alltmer sofistikerade hjärnarkitekturer för prediktiv perception, beteende och allostas. (Ref 2 och Ref 7)

En helhetsmodell där hjärnan integreras i en alltmer dominerande modell av hur vi fungerar. Där hjärnan och kroppen interagerar med varandra och med världen. Hur vi ser, vad vi ser, vad vi känner, vad vi tänker, hur vi handlar och vår fysiologi integreras till en helhet. Detta leder oss osökt till tanken att nya möjligheter uppenbaras om man tar denna kunskap som utgångspunkt för såväl teori som praktik.

Med Mindful Tapping kan vi vårda varandra och oss själva

Allteftersom kartläggningen av de exteroceptiva, proprioceptiva och interoceptiva receptorerna och deras motsvarande afferenter fortskrider kan vi förvänta oss större precision, ökad effektivitet och förenklade behandlingar. Men också alltfler alternativ för att behandla än de traditionella västerländska eller kinesiska medicinska systemen använder sig av idag.

ACE, Adversive Childhood Experiences och ALE, Adversive Life Events studier liksom anknytningsstudier visar förenklat sagt att en mind-body-world modell, eller ännu enklare sagt att en samverkan mellan hjärna-kropp är det som skapar oss i samverkan med omvärlden. Omvärlden syftar mestadels på andra människor som, på gott och ont, via sina beteenden och tankar skapar och omformar vår hjärna. När vi möts av starkt negativa beteenden, under uppväxten och senare, skakar det grunden för en hälsosam samverkan av hjärna och kropp. Detta leder i sin tur till psykisk och fysisk ohälsa och beteenden som stör. Men det goda är att denna kunskap också ger oss nycklar till förändring. På motsvarande sätt som det ”går in” kan det ”gå ut”. Plasticitet dvs. nervsystemets förmåga till reversibilitet är andra ord som uttrycker samma ide’.

PS Genom EPICA modellens pedagogik och metoder görs neurovetenskaplig kunskap tillgänglig för allmänheten. Vilket är en förutsättning för att vi i större skala aktivt skall kunna medverka till att minska människors problematik i vardagen. Jämför gärna med fysisk träning. DS

Läs mer i bloggen: Mindful Tapping, teorin bakom metoderna

Mindful Tapping teori bakom metoderna

Referenser

Ref 1. Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021 delas lika mellan David Julius och Ardem Patapoutian

Ref 2. Allostasis: a model of predictive regulation, Sterling 2012

Ref 3. Somato–Autonomic Reflexes of Acupuncture

Ref 4. A neuroanatomical basis for electroacupuncture to drive the vagal– adrenal axis. Nature 2021

Ref 5. Electroacupuncture and Moxibustion-Like Stimulation Relieves Inflammatory Muscle Pain by Activating Local Distinct Layer Somatosensory Afferent Fibers

Ref 6. Acupuncture for Psychological Disorders Caused by Chronic Pain: A Review and Future Directions

Ref 7. The evolution of brain architectures for predictive coding and active inference

Ref 8. Primo vascular system: An “explanation” for acupuncture meridians?

Ref 9. The Primo Vascular System: The N-rays of Acupuncture?

Ref 11. EPICA modellen

EPICA modellen

Ref 12-What the hell is in the well?

What the hell is in the well?

Ref 13. INTERHEART studien visar att risken för hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck ökar med stress

INTERHEART studien visar att risken för hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck ökar med stress

*