Ditt inre trafikljus – din guide till insikt

Vi kan använda oss av en modell som hjälper oss att förstå hur vi kan hantera livets utmaningar. Vi förklarar detta i form av ett trafikljus, med tre grundlägen, för att göra det enklare att förstå.

Ditt inre trafikljus har tre grundlägen

Förenklat kan man förklara våra ’reaktioner’ med hjälp av modellen trafikljus, vilket ger en enkel förståelse för att förklara stress, trauma, allostas = din kropps budget, affekt, känslor, tankar, beteenden, fysisk och mental hälsa.
I vardagen upplever man det så här när man är i respektive läge.

GRÖNT
 är du när du känner dig avslappnad och trygg. Då har du förmåga att umgås med andra människor på ett positivt sätt och har tillgång till din kreativitet. Du känner dig skön helt enkelt.

GULT
 är när du retar upp dig över småsaker, är irriterad eller arg. Gul är du också de gånger du känner dig ledsen, rädd, ångestfylld, ’stressad’. Kamp eller flykt-reaktioner kan man beskriva så här.

RÖTT
är när du ’loggar ut’, känner dig handlingsförlamad, apatisk, känner en overklighetskänsla eller är deprimerad. Det kan också upplevas som att du känner dig avtrubbad inför livet och det som händer dig. Frys-reaktionen kan man beskriva så här.

Stress och traumareaktioner beror på aktivering av “gula” och “röda” minnen

Dessa reaktioner hjälpte dig, skyddade dig när du var i fara. Med andra ord, då det negativa hände. Som sedan ’lagrats’ och som kan aktiveras av något som påminner om det som varit. Exempelvis ett samtal eller en bild, eller nyheterna i tv.

När vi samlat på oss mycket röda och gula upplevelser i livet kan de finnas kvar och skapa obalans i hjärna, nervsystem, immunsystem, hormonsystem och hur vi mår. Dessa upplevelser gör att vi lättare överreagerar på småsaker i vardagen.

Dessa negativa upplevelser kan när de aktiveras göra att vi går vi in och ut ur det gula läget med oro, ilska, spänningar, huvudvärk, nervositet, ångest, sömnproblem eller hamnar i röda reaktioner med känslor av hopplöshet, nedstämdhet, loggar ut, dissocierar eller får magproblem smärtor, värk. Många av dessa tillstånd är det man i INTERHEART-studien kallar för stress.

Det speciella med INTERHEART-studien är att man definierat vad man menar med stress.

1. ”Med stress menar vi att man känner sig spänd, retlig, nervös, ångestfylld eller har svårigheter med sömnen till följd av förhållanden på arbetet eller i hemmet. Har Ni upplevt det?
2. “Har du haft, eller har, ekonomiska problem, upplevt negativa livshändelser, bristande känsla av kontroll eller depression?

Kopplingen mellan stress och hälsa

Väldigt enkelt uttryckt kan man säga att när man är arg, rädd, ledsen, irriterad, förbannad eller har ångest eller är deprimerad, apatisk skapar detta obalans i organsystem, immunsystem och påverkar spänningar i musklerna.

När vi är lugna, trygga, glada, tacksamma och harmoniska är vi i balans och mår bra fysiskt såväl som psykiskt. Detta tillstånd skapar balans i de inre organen och främjar fysisk och mental hälsa, tillväxt och återhämtning.

Med denna fysiologiska förklaring omkring stressreaktioner, börjar det bli lättare att förstå varför negativa känslor och upplevd stress påverkar inte bara den psykiska hälsan, utan även den fysiska hälsan.

Effektiv stresshantering bygger på två komponenter

Med andra ord behöver vi hitta stresshanteringsmetoder som hjälper nervsystemet att återregleras, så att det oftare och oftare är kvar i det gröna läget. Även när livet är utmanande.

Forskning inom stress och neurobiologi har visat att effektiv stresshantering måste arbeta med två komponenter som når in till olika delar av hjärnan.

1. Dels måste man öka förmågan till inre uppmärksamhet: Detta brukar kallas för mindfulness och innebär att man blir bättre på att observera och vara i kontakt med hur det känns ’inombords’ när man blir stressad, rädd eller upprörd.

2. Dels behöver man lära sig metoder som ’reglerar’ nervsystemet. Det gör man t.ex. genom vissa former av rörelser, andning eller beröring. Effektiva metoder som man kan använda själv är dessutom tapping (beröring) samt långsamma inkännande rörelser

Denna kombination påverkar kognition och känsla och balanserar allostasen med bland annat det autonoma nervsystemet. Med fokus på bakomliggande orsak kan det ge varaktiga förändringar i stressmönster.

Lär dig göra detta med Mindful Tapping

Genom att förstå att hur vi mår, om vi är stressade eller lugna, beror detta på vår fysiologi. Då blir det begripligt att vi faktiskt kan påverka vårt humör, vår affekt och våra känslor genom att göra saker med kroppen.

I Mindful Tapping Grundkurs lär du dig att använda tapping (beröring) tillsammans med ett mindfult fokus inåt i kroppen för att återfå balans. Då påverkas hjärna och nervsystem på specifika sätt som gör att du dels skapar balans för stunden och dels påbörjar en transformering av gamla stress-reaktionsmönster (’minnen’). Övningarna gör på så sätt ditt autonoma nervsystem mer balanserat och du blir mer stresstålig.

På våra utbildningar lär du dig fler metoder som reglerar hjärna-kropp samverkan, bland annat ögonpositionstekniker som Mindful Eye Positions.

EPICA modellen förklarar hur vi fungerar. Den lägger därmed grunden för alla våra metoder.