Så skapas känslor och …

Två program som på olika sätt skildrar Lisa Feldman Barretts bok ”Så skapas känslor”.

Barrettgruppens forskning kring känslor och hur de skapas har väckt glädje och förhoppning men också bestörtning. Liksom Darwins ”Om arternas uppkomst” gjorde.

Det är inte var dag man får en bok av den kalibern, som ”Så skapas känslor” är, i sin hand.

Då gamla ”sanningar” förvandlas till myter blir naturligtvis de etablerade och välkända forskarna inom fältet emotionsforskning inte överdrivet förtjusta. Isynnerhet då en del av dem fått igång en miljonindustri inom fältet datoriserad identifiering av känslor via ansiktsuttryck.

Boken ”Så skapas känslor” är en god startpunkt för något som handlar om mycket mer än vad boktiteln ger vid handen. Det framgår av avsnittet nedan, under rubriken: ”Det finns dold information i Barretts forskning som leder långt vidare”.

Läs vidare och lyssna gärna på de två program som är länkade i bloggen.

En torftig och något skev bild av ”Så skapas känslor”

I det svenska programmet Kropp & Själ blir återspeglingen av boken av underordnad betydelse. Istället får andra aktörer stor plats. Så skapas känslor

Den psykoterapeut som får en stor del av uppmärksamheten i programmet skiljer inte mellan begreppen känslor, affekt, och kroppsförnimmelser, kroppsliga upplevelser eller uttryck. Vilket är av avgörande betydelse för hur man arbetar terapeutiskt. Hennes synsätt och arbetssätt verkar väsensskilt från det psykobiologiska, neurosomatiska arbetssätt som vi använder i konceptet Mindful Tapping.

Lägg märke till att skådespelaren inte kan frammana känslan av ledsenhet, utan kan bara få ögonen att tåras. Alltså ett känslouttryck som åskådaren behöver tolka utifrån sin kulturs inlärda koncept. Med andra ord, inte nödvändigtvis ett universellt uttryck för en viss kategori av känsla. Något som redan från början framgår tydligt i Lisa Feldman Barretts bok. Men som programledaren inte verkar uppmärksamma och förmodligen därför inte lyfter fram.
Skådespelarens sätt att få ögonen att tåras bygger på teknik. För att få ögonen att tåras använde hon sig, till att börja med, av ett känsloladdat minne som kunde få henne att få fram både en känsla i form av att känna den och ett känslouttryck i form av tårar. Detta sätt fungerade ett tag för henne men upphörde efterhand. Det kallas vid behandling för exponeringsterapi. Det hade då varit intressant om programledaren uppmärksammat att det minne som skådespelaren använde sig av upphörde att aktivera henne känslomässigt och att även hennes tårbildning upphörde. Då hade nämligen en annan dimension av det som psykoterapeuten kallar emotionsreglering blivit uppenbar. En neurosomatisk, psykobiologisk dimension som varsamt och enkelt transformerar minnen.

Exponeringsterapi genom upprepning s. k flooding kan fungera men kan vara väldigt obehagligt. Det är därför som kroppsfokus kombinerat med tapping, BSFF nyckelord, TAT posen, Mindful Eye Position, Mindful Movements är exempel på skonsammare och effektivare vägar. Skådespelaren re-konsoliderade alltså minnet och därför fungerade det inte längre för att utlösa vare sig känsla eller känslouttryck. En skådespelare skulle således i sin yrkesutövning kunna göra egenterapi på ett behagligt sätt om hen kunde ovanstående metoder. Då skulle minnen kunna transformeras. Skådespelare skulle kunna hjälpas att lättare få fram kroppsliga uttryck med betydligt färre träningstimmar. Och dessutom att mellan föreställningarna kunna ”förlägga dem” någonstans i kroppen, med hjälp av Mindful Eye Positions. För att sen åter aktivera dem vid föreställningarna.

En fyllig, stimulerande, entusiasmerande och suverän presentation av ”Så skapas känslor”

Ett helt annorlunda sätt att skildra samma bok bjuder Ginger Campbell på i sin Brain Science podcast,
Lisa Barrett on How Emotions are Made

I detta program får man en betydligt fylligare genomgång av hennes teori om hur känslor skapas. Teorin kan sammanfattas under rubriken ”Theory of constructed emotion: an active inference account of interoception and categorization”. Det görs i programmet även en jämförelse med det numera föråldrade så kallade klassiska synsättet om att det finns specifika nedärvda nervkretsar, en för varje enskild känsla och att känslor skulle uppvisa universella ansikts- eller kroppsuttryck s.k. kroppsspråk eller fysiologiska kännetecken.

Det finns ”dold” information i Barretts forskning som leder långt vidare

Det finns ”dold” information i Barretts och andra gruppers forskning som gör dem lätta att använda terapeutiskt.

Intervjun ovan slutar där det mest intressanta för konceptet Mindful Tapping börjar. Nämligen med proprioceptionens, interoceptionens, allostasens och * EPIC konceptets avgörande förståelse av och insikter om det som går under rubrikerna psykologisk och fysisk hälsa, personlig utveckling, beslutsfattande, prestation.

Det framgår av de vetenskapliga arbeten som skildrar EPIC konceptet och dess uppföljare att känslor bara är en liten del av det som hjärnans nätverk predikterar, förutsäger.
Vidden av detta synsätt, dvs. EPIC modellen med utvidgning, som innebär att hjärnans viktigaste funktion är att reglera allostasen så att den anpassas till bokstavligen allt vi uppfattar, gör och tänker dvs. perception och handling, framgår när man läser Barretts bok med speciella ögon. Det vill säga när man har en annorlunda kunskaps- och erfarenhetsbakgrund än vad hennes forskargrupp har.

Hjärnan använder information från yttre sinnen = exteroception respektive från ”inre sinnen” egentligen inre receptorer = proprioception och interoception för att skapa tankar, affekt, känslor, beteenden och för att skapa fysiologin dvs. reglera hormonsystem, immunsystem och autonoma nervsystemet mm. Att man kan använda dessa kunskaper kring hur hjärnan tar in och arbetar med information i form av prediktion, förutsägelser, som är baserade på tidigare erfarenheter och som dessutom korrigeras av det som sker i stunden, som underlag för terapeutiska arbetssätt tycks inte Barrett eller andra parallella forskargrupper ha uppmärksammat. Åtminstone har jag inte sett det i de hundratals vetenskapliga arbeten, av både hennes och andra forskargruppers, som jag läst hittills. Hennes ”recept” för förändring verkar bygga mer på en avancerad form av konceptträning. Lite drastiskt uttryckt mer som KBT i perpetuum mobile format.

Så nog känns det lite egendomligt och samtidigt spännande att de sätt att förändra oss på som vi inrymmer i konceptet Mindful Tapping ännu är vår egen lilla ”hemlighet”.

* EPIC = Embodied Predictive Interoception Coding

Fotnot: En viktig kommentar till ”Så skapas känslor”, den svenska översättningen av ”How emotions are made”.

Redan i förordet översätts degeneracy med degenerering. Vilket gör det svårbegripligt eftersom det är en felaktig översättning i de sammanhang som degeneracy används i denna bok. En godmodig syn gör att jag ändå tror att man som läsare, via de förklaringar som texten i boken innehåller, förstår vad som avses. Det finns mig veterligt inte någon svensk översättning av degeneracy som täcker betydelsen av termen, så som den används i boken. Se nedan för förklaringar av vad som avses med termen degeneracy.

Degeneracy medför att ett biologiskt system blir mer robust genom att komplexitetsgraden ökar. Detta medför en fördel som ökad överlevnaden. Det är i linje med Darwins teorier om evolutionen. Oavsett om det handlar om hjärnans, genernas eller immunsystemets funktionalitet.

När ordet degenering används, så avses att något är defekt. Ordet degenering bör därför inte användas i de sammanhang det gör i boken ”Så skapas känslor” eftersom det avser att något är defekt. Vilket alltså är tvärtemot vad begreppet degeneracy innebär när det används i boken.

Se följande referenser för att veta mer vad som avses med degeneracy:

Degeneracy and natural selection
Degeneracy, definition
Degeneracy and complexity in biological systems