Evidensbaserad behandling vilar på tre byggstenar enligt grundaren David Sacketts modell

Evidens för EPICA modellen

The EPICA Experiences Model eller kort och gott EPIC modellen. En kunskapsmodell för hur vi fungerar och hur erfarenheter, upplevelser, påverkar oss dvs. hur vi lär oss av dem och vad det kan innebära. För att förändra hälsa, relationer, prestationer har denna sammansatta modell (comprehensive model) ett flertal metoder för transformering. Enkelt och koncist uttryckt, för att göra det möjligt att lära om.
Läs mer om EPICA Modellen på hemsidan

EPIC = Exteroception – Proprioception – Interoception – Cognition – Action
EPICA Experiences är den totala upplevelse vi har av oss själva, andra och vår omgivning eller om du så vill av vår inre och yttre miljö. Denna totala upplevelse skapas via samverkan mellan kropp, hjärna och miljö, social och fysisk.

Vårt nervsystem med hjärnan, vårt endokrina system, vårt immunsystem, vårt hjärt-kärlsystem. I korthet vår allostas/homeostas och hjärnans informationssystem med dess nätverk och en prediktivt kodande hjärna, som i samverkan med perifera nervsystem om-sätter sensoriskt, motoriskt och kognitivt informationsflöde. Denna modell kan sägas vara neurosomatisk eller kanske snarare en modell för samverkan mellan hjärna-kropp-omgivning. Omgivning, är för oss, till största delen i form av social interaktion. Som formar oss under uppväxten och då ger upphov till de tanke-, beteende- och hälsomönster vi med hjälp av våra metoder, om behov föreligger, kan förändra. Denna förändring kan göras av den neuroplastiska prediktivt kodande hjärnan via en process som kallas för terapeutisk rekonsolideringsprocess,TRP.

Den kongruenta kunskaps-och arbetsmodell vi använder vilar på ett fundament av hur hjärnan hanterar informationsflöden inifrån och utifrån. Det ger oss anledning att tillämpa de förändringsprinciper som den teoretiska neurovetenskapen visat oss under det senaste decenniet. Denna kunskap har vi omsatt och tillämpar vilket vi beskriver i bloggen ”Mindful Tapping teorin bakom metoderna
Läs bloggen

Mindful Tapping med flera metoder

EPIC modellens metoder vilar på ett gemensamt fundament och erbjuder en bred arsenal av metoder vilket ökar möjligheterna att lösa människors skiftande problematik. EPIC modellens huvudmetoder är Mindful Tapping® med Mindful Touch och Mindful Movements samt Mindful Eye Position (MEP) och Mindful BSFF. Metoderna kan användas var för sig och kan med lätthet kombineras
Länk

Inom svensk vård av idag används mindfulness och EMDR. Från 2020 accepterar IVO (Institutionen för Vård och Omsorg) i Sverige att läkare rekommenderar tappingmetoder när traditionell vård uttömts. Amerikanska psykologförbundet (APA) godkänner tapping-metoder som fortbildning.

EPICA modellen med Mindful Tapping har ingen egen självständig forskning bakom sig. Forskning i form av evidensbaserade studier och metaanalyser kräver omfattande ekonomiska och personella resurser vilka vi inte har. Det handlar om hundratusentals till miljontals SEK och tusentals klienter för att omsätta detta till verklighet. Därför väljer vi att lyfta fram resultat från de metoder som uppvisar likheter med EPIC modellens metoder.

Eftersom vi undervisat i och använt oss av en del av de andra metoderna innan vi utvecklade EPIC Experiences modellen, via Mindful Tapping, säger oss vår erfarenhet att de resultat som redovisas nedan för andra metoder kan tänkas ligga i underkant av det som är möjligt då man använder en modell som bygger på hjärna-kropp samverkan.

Innehållsförteckning:

Evidens och evidensbaserad
Tappingmetoder och Mindful Tapping®
Forskning och erfarenhet av tappingmetoder
* ACEP’s hemsida
* Stress, ångest, depression
* Smärta och huvudvärk
* Post-traumatisk stress (PTSD)
* Prestation inom skola, sport och talarrädsla
Mindful Eye Positions
EMDR
Mindfulness

Evidens och evidensbaserad

En bakgrund till begreppet evidensbaserade metoder och evidens följer här. Modeord som tyvärr lett till motvilja och ängslan för att ta in nya metoder. Då uppstår ett ouppfyllt behov för de som inte får hjälp av gängse metoder.

Först behöver man känna till vad evidens är, hur begreppet används och ofta feltolkas och missförstås. Ordet evidens används ofta som en form av mental ”knäreflex”. Innebörden av begreppet har tagit en annan väg än den skaparen avsåg.

Evidens är vetenskapliga belägg som tjänar till att antingen stödja eller gå emot en vetenskap-lig teori eller hypotes. Evidens kan sägas vara ”bästa tillgängliga bevis” vid en given tidpunkt, och utifrån sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga studier. Därmed inte alltid liktydigt med att något är ”sant”.

Att en metod är evidensbaserad betyder däremot enbart att den har visat sig ha en viss effekt på ett visst utfall. Det betyder inte att den är framtagen med ledning av vetenskaplig teori. Den bygger på snäva, handplockade referensgrupper och inte på flera individer med många olika diagnoser. Metoderna som används är standardiserade och manualiserade ej praktikanpassade.

”Evidensbaserad metod” har en betydligt snävare innebörd än det gamla begreppet ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.

I en artikel från 2018 Where Is the Evidence for “Evidence-Based” Therapy? av Jonathan Shedler, PdD, kan följande nedslående resultat läsas: ”Evidensbaserade” behandlingar är effektiva och har varaktiga fördelar för endast 5% av de patienter som söker behandling.

Begreppet Evidence-Based Practice (EBP) utarbetades av Dr. David Sackett under 80 – 90-talet med en publikation 1992. Tanken var att det skulle fungera som stöd för den praktise-rande läkaren, psykiatrikern som därmed skulle kunna ge fastare riktlinjer för sina beslut i patientvårdsprocessen. Om bästa vårdinsats för patienter där enskilda patientens behov och önskemål fanns med. Vårdinsatsen skulle sammanvägas och beslut fattas utifrån välgrundade vetenskapliga och kliniska resultat.

Evidensbaserad praktik skulle enligt ursprungsmodellen vila på tre byggstenar.
A. Den kliniska expertisen (läkaren) med sin samlade erfarenhet, färdighet och utbildning.
B. Patienten, klienten, med sina personliga preferenser, unika problem, förväntningar och värderingar.
C. De bästa forskningsbevisen (vetenskapliga studier) inom rådande forskningsområde.

Samtliga byggstenar skulle ingå där vårdsökaren, patienten, betraktades som en viktig aktör. Utvärderingen skulle ske i patientmötena, via frågor om bl.a. effekterna och användbarheten av terapin.

Men begreppen evidensbaserad medicin och evidensbaserade metoder, m.fl. likartade blev förvrängda och kom i stället att gagna helt andra syften än de ursprungliga. Randomiserade studier, metaanalyser och storskaliga nischade studier, blev lönsamma i sig själv. Forskningsfonder och myndigheter slussade pengar till etablerade forskningsgrupper. Ofta med liten betydelse för hälsoutfallet.

Marknadstrycket omvandlade klinisk medicin och hälsovård till finansbaserad vård. Samhälleliga resurser slösades bort och i stället blev det till ett hot mot människors välbefinnande. Fortfarande har vi inte nått det som David Sackett eftersträvade.

Extrapolering av resultat från terapier på okomplicerade fall till komplicerade fall kan därför komma att kallas evidensbaserad behandling utan att vila på evidens. enligt ”Neglect of the complex: why psychotherapy for post-traumatic clinical presentations is often ineffective”. Frank M. Corrigan and Alastair M. Hull B.J.Psych Bull. 2015 Apr; 39(2): 86–89

I en artikel från 2020 ”The Tyranny of Time – How Long Does Effective Therapy Really Take?” skriver författarna om de dåliga inadekvata effekter korttidsterapier har och pläderar i stället för minst 12-18 månaders psykoterapi. Författarna, är psykoterapeuter och part i målet.
Fyra decennier av forskning om psykoterapi har visat att av deprimerade patienter är det mer än hälften som är deprimerade efter att behandlingen avslutats. Av de som förbättrades fick cirka 40 procent återfall. Två av tre krigsveteraner som behandlats med evidensbaserad terapi (huvudsakligen KBT) har PTSD efter avslutad behandling. https://www.psychotherapynetworker.org/magazine/article/2436/the-tyranny-of-time

Läs gärna våra bloggar på temat:
KBT – tvivelaktig effekt för PTSD
Är evidensbaserade terapier överreklamerade?
Evidens har ett pris

Tappingmetoder

EFT – Emotional Freedom Techniques och TFT – Thought Field Therapy är metoder som använder tapping. De har en tankemodell som närmar sig KBT. I dessa tapping-metoder refererar man till punkterna som akupunkturpunkter. De använder verbala, konstruerade uttalanden och fraser, vilket kan störa fokus och minska effekten.

Mindful Tapping®

I Mindful Tapping uppmärksammar man mindfult aktiverade problem, i form av minnesbilder, tankar, förnimmelser etc. med andra ord EPIC experiences, samtidigt som man tappar, dvs lätt berör områden på fingrar, ansikte, överkropp, armar eller ben. Tapping kan även göras bilateralt, som i EMDR.

Mindful Tapping är både beröring och rörelse.

Mindful Tapping används tillsammans med Mindful Movements och Mindful Touch

Läs mer om beröring, långsamma rörelser, strykningar och skakningar och att rörelse är oförenligt med frysreaktioner (se nedan). Dessutom om hur den motsägelsefullhet detta ger upphov till, via den terapeutiska rekonsolideringsprocessen, kodar om minnen. Dessa kan då inte längre aktivera samma EPIC experiences, upplevelser.

Läs mer i bloggen ”Mindful Tapping teorin bakom metoderna”

Rörelse är oförenligt med frysreaktioner

Det flykt-, kamp- eller frystillstånd som en obehaglig tanke kan aktivera är oförenligt med de förändringar man upplever i sin kropp samtidigt med att man gör rörelser (tapping, strykningar, skakningar) och har en inre uppmärksamhet (mindfulness) på vad som sker. I likhet med Sensorimotor Psychotherapy och Somatic Experiencing använder vi för att skapa förändring med Mindful Tapping även Mindful Movements dvs. långsamma rörelser, spontana muskeldarrningar och skakningar, uppmärksamhet på rörel-seintentioner och hållning. Detta är ytterligare ett sätt att skapa den motsägelsefullhet som beskrivs i avsnittet ovan. Nervsystemet reglerar med andra ord om från flykt-, kamp- eller frystillstånd till ett lugnt tillstånd, det vill säga ett icke problemfyllt tillstånd, med andra ord ett tillstånd som domineras av ventral vagal aktivitet.(Steven Porges, The Polyvagal Theory: Neurophysiological Foundations of Emotions, Attachment,

Forskning och erfarenhet av tappingmetoder

Över 100 vetenskapliga studier, review-artiklar och meta-analyser om tapping har publicerats i professionella, peer-reviewed tidsskrifter. Bland de mer än 45 randomiserade kontrollerade studier och mer än de 39 resultat-studier som idag har gjorts om tapping, visar 98% av studierna positiva resultat. Därutöver har 4 meta-analyser och 5 systematiska genomgångar gjorts.

År 2016 godkändes tapping-terapi som en evidensbaserad behandlingsmetod av Amerikanska NREPP (National Repertory of Evidence-Based Practices and Procedures) och i England pågår arbete som avgör om metoden även där kommer att godkännas som evidensbaserad vård.

År 2017 godkände Veteran Administrationen i USA (VA) tapping som en ”generellt säker” behandlingsmetod. Det innebär att terapeuter som arbetar inom VA får lov att använda tapping med sina klienter för att hjälpa dem med PTSD, ångest, depression, smärta och andra problematiker.

År 2020 gav IVO, Institutet för vård- och omsorg, i Sverige, ett utlåtande om att tapping-metoder är tillåtet att använda inom vården då andra metoder har prövats och uttömts på resultat. Tapping-metoderna uppfyller väl de kriterier som efterfrågas via den internationella forskning som gjorts inom tapping-området (EFT, TFT).

Kaiser Permanente Hospitals, en stor sjukhuskedja i USA, rekommenderar idag 5 tap-ping-sessioner för patienter som riskerar att utveckla PTSD och 10 sessioner för patien-ter med fullt utvecklad PTSD.

ACEP’s hemsida ”The State of Energy Psychology Research”

Här finns förteckningar över vetenskapliga studier om tapping och energipsykologi.
https://www.energypsych.org/page/Research_Landing

Video on ”Research Spotlight EFT Meta Analyses” by Dr Peta Stapleton.
Ett enkelt sätt att förklara de meta-analyser av effekter som tapping ger på PTSD, ångest och depression ger Peta Stapleton i video på YouTube.
Dr Peta Stapleton, clinical and health psychologist and world researcher in EFT (Emotional Freedom Techniques) or Tapping, makes research easy to understand in these spotlights. This video outlines 3 meta analyses published on EFT for Post Traumatic Stress Disorder, Depression and Anxiety and explains what the results mean. The meta analyses for Thought Field Therapy (TFT) for PTSD is also overviewed.
https://youtu.be/qM9_P7S_yjw

Stress, ångest, depression

• En timmes session med tapping minskar kortisolhalten med 25%, vilket var signifikant mer än kontrollgrupperna som fick antingen vila eller samtalsterapi.(3)

• Patienter med ångest fick behandling med tapping och resultaten utvärderades med ett antal kliniska formulär, bland annat HAD-skalan. Resultaten visade att patienter som fick tapping-behandling upplevde signifikant minskning av sin ångest. Resultaten bestod vid uppföljning efter 3 och 12 månader. (4)

• En meta-analys av 14 studier på tapping för oro/ångest (anxiety) visade att tap-ping gav en signifikant minskning av oro/ångest.

➢ Totalt 658 försökspersoner ingick i studierna, som undersökte varierande populationer, från gymnasieungdomar till överviktiga, från sjukhuspatienter till krigsveteraner, fibromyalgipatienter till människor med fobier.
➢ De former av oro/ångest som undersöktes var allt från talarrädsla till råttfobi, tentamensångest till oro/ångest.
➢ Effektgraden mättes utifrån meta-analysens statistiska metoder, där 0,2 påvi-sar en liten effekt och 0,8 påvisar stor effekt. Effekten av tapping var 1,23, vil-ket tyder på mycket stor effekt.
➢ Behandlingarna varade mellan 30 minuter (fobipatienter) upp till 6 sessioner á 1 timme var (krigsveteraner).
➢ Clond observerar att metoden både kan användas som självhjälpsmetod och som terapeutisk behandling, är kostnadseffektiv och lätt att administrera inom psykiatri och vård.(5)

• Krigsveteraner med kliniska nivåer av PTSD-symtom fick 6 sessioner med tapping. Vid uppföljning vid tre och sex månader såg man signifikanta förbättringar avseende smärta, ångest, depression och generellt hälsotillstånd. (6)
• I England implementerade man tapping på patienter vid en vårdcentral. Resultaten visade en signifikant förbättring av ångest vid 8 behandlingar med tapping. Man fann även att patienterna upplevde en förbättring av generell psykologisk hälsa och fysisk funktion. (7)

• En metaanalys av 12 randomiserade kontrollerade studier och 8 resultatstudier där man undersökt effekterna av tapping vid depression, visade att tapping är ef-fektivt för att reducera depression i en rad olika populationer (college-studenter, krigsveteraner, viktminskningsprogram, smärtpatienter) och med olika typer av interventioner (behandling enskilt eller i grupp, samt självadministrerat).
➢ Effektstorleken (d= 1.31) av tapping direkt efter behandling var större än den effekt man sett i meta-analyser av antidepressiva mediciner och psykoterapi.
➢ Tapping gav stora behandlingseffekter oavsett om man behandlade perso-nerna i grupp eller individuellt, och resultaten höll över tid.
➢ Utslaget på alla studierna visade att tapping minskade symtomen med 41%, och var en effektiv metod med endast 1 till 10 behandlingstillfällen.
➢ Tapping var mer effektiv än diafragmatisk anding och motiverande samtal vid mätningar direkt efter behandling.
➢ EMDR och tapping visade sig vara lika effektiva. (8)

• Vid behandling av bröstcancer med tamoxifen och aromatase, rapporterar många kvinnor bieffekter, vilket gör att många avbryter behandlingen. I denna studie fick 41 kvinnor med bröstcancer en 5-veckors kurs i tapping. I enkäter fick patienterna svara på frågor omkring humör, smärta, trötthet, och värmevallningar. Vid avslut av tapping-interventionen såg man statistiskt signifikanta förbättringar avseende oro, depression, smärta, trötthet och värmevallningar. Detta tyder på att tapping kan vara en bra metod för att minska sidoeffekterna vid hormonella terapier, vilket troligtvis kan öka följsamheten för behandlingen. (9)

• Tapping, men däremot inte KBT, visade effekt på depression som kvarstod 3 och 6 månader efter behandlingen. Båda metoderna minskade ångest. (10)

Smärta och huvudvärk

• I en svensk studie genomgick 86 långtidssjukskrivna kvinnor med fibromyalgi ett 8-veckorsprogram med tapping, administrerat via internet. Resultaten visade statistiskt signifikanta kvantitativa förbättringar avseende smärta och smärtpåverkan, förekomst av ångest och depression, ökad vitalitet, social funktion, psykisk hälsa och minskad funktionsnedsättning, i tapping-gruppen. Hjälplösheten minskade och copingförmågan ökade. I kontrollgruppen (personer på väntelistan) förekom inga signifikanta förbättringar. (11)
• I en randomiserad kontrollerad studie på ett sjukhus i Aten fick patienter med spänningshuvudvärk lära sig att använda tapping. Resultaten visade att både fre-kvensen och intensiteten i huvudvärken minskade med 50% samtidigt som andra fysiska symtom förbättrades. (12)

• Krigsveteraner med kliniska nivåer av PTSD-symtom fick 6 sessioner med tap-ping. Vid uppföljning vid tre och sex månader såg man signifikanta förbättringar avseende smärta, ångest, depression och generellt hälsotillstånd. (13)

• En studie av 216 personer anställda inom hälso- och sjukvården, som deltog på en konferens-dag om tapping, visade att deltagarna upplevde 68% minskning av fysisk smärta, efter att ha använt tapping under dagen. (14)

Post-traumatisk stress (PTSD)

Kaiser Permanente Hospitals, en stor sjukhuskedja i USA, rekommenderar 5 tapping-sessioner för patienter som riskerar att utveckla PTSD och 10 sessioner för patienter med fullt utvecklad PTSD. Rekommendationerna bygger dels på statistik från tidigare kliniska studier och meta-analyser som påvisat effekterna av tapping vid PTSD och dels på en ny studie där man undersökte erfarenheterna från 448 terapeuter som arbetar med tapping. (15) Även Veteran Administration i USA (VA) erkänner idag tapping som en generellt säker behandlingsmetod som får lov att användas av terapeuterna inom VA.

• En metaanalys av existerande studier på tapping vid PTSD visade att 4-10 sessioner med tapping är en effektiv behandling av PTSD för flera olika populationer. Studien visade inga negativa biverkningar av tapping och kom fram till att metoden både kan användas som självhjälpsmetod och som primär evidensbaserad behandling för PTSD. (16)

➢ Studierna omfattar en RCT på 59 krigsveteraner, där PTSD-symtomen gick ner till normala nivåer efter sex behandlingar med tapping.
➢ En annan av studierna undersökte effekterna av en session tapping för ungdomar som blivit misshandlade, och fann att deras PTSD-symtom hade avtagit avsevärt.
➢ I en grupp kongolesiska kvinnor med PTSD, visade tapping samma effektivitet som KBT.

Sömn

• Krigsveteraner i ovan nämnda studie om PTSD upplevde en signifikant minskning av insomningsproblem. (17)

• I en pilotstudie på ett ålderdomshem fick 10 pensionärer prova tapping. Man noterade en minskning av sömnproblem, minskad oro och depression samt ökad livskvalitet. (18)

• I en randomiserad kontrollerad studie jämfördes tapping med en aktiv kontroll-grupp (sleep hygiene education). Tapping visade signifikant minskning av depression och insomningsproblem. Sömnproblem är relaterat till stress och regleringen av det autonoma nervsystemet; förbättringarna som denna studie påvi-sade, visar att det finns ett samband mellan reduktion i stressnivå och minskade sömnproblem. (19)

• En studie vid Bond University i Australien har visat att tapping omprogrammerar hjärnans neurala nätverk och minskar beroende och ”matsug”. 15 överviktiga patienter fick under 4 veckor själva använda tapping för sin viktproblematik. Genom att studera patienternas hjärnor med fMRI (funktionell magnetresonans-röntgen) kunde man påvisa fysiologiska förändringar i hjärnan över tid. Man såg att de områden som aktiveras vid sug/beroende inte längre aktiverades efter de åtta veckorna. (20)

• Stapleton har även visat att tapping, administrerat till personer med övervikt, hjälper dem att minska vikten genom att de får lättare att avhålla sig från överätande (21) och att de genom detta program går ner i vikt med i genomsnitt 11 pund. (22)

• Under konferensdagen med hälso-och sjukvårdspersonal upplevde 83% en minskning av sötsug och sug efter alkohol. (23)

Prestation inom skola, sport och talarrädsla

• En fallstudie med golfare visade att stressrelaterade fel minskade efter tapping. (24)

• Kvinnliga volleybollspelare på ett amerikanskt college fick under en 20 minuters tapping-session tänka på ett negativt laddat minne. Detta minne minskade då i emotionell intensitet. Direkt efteråt ökade spelarnas självförtroende och stressen minskade. Denna effekt kvarstod vid mätning 60 dagar senare. (25)

• 36 personer fick en 45 minuter lång tapping-session med fokus på talarrädsla, strax innan de skulle framföra ett fyra minuter långt tal inför publik. Man mätte individernas oro före och efter sessionen (0-10, där 0 var ingen oro, 10 mycket stor oro). Tappingen gav en signifikant minskning av talarrädslan på både sub subjektiva och beteendemässiga mätningar. (26)

Tapping minskade stressnivåer och oro/ångest bland sjuksköterskestudenter. (27, 28)

Tapping minskade stressnivåer och oro/ångest bland sjuksköterskestudenter. (29)

Mindful Eye Positions

I EPIC modellen använder vi Mindful Eye Positions (MEP), en kombination av inre uppmärksamhet/kroppsmedvetenhet med ögonpositioner eller ögonrörelser. Metoden är ut-vecklad av Kjell Forsberg. Till skillnad från EMDR och Brainspotting är metoden öppen för alla att lära sig.

Vid arbete med Mindful Eye Positions följer man varsamt och anpassat klientens föränd-ringsprocess. Klienten aktiverar problemet och använder sig av kroppsmedveten upp-märksamhet, EPIC experiences, t.ex. spänningar i muskler mm. I Mindful Eye Positions används ögonens spontana fokusering för att transformera aktiverade problem. Alternativt använder man, i likhet med EMDR, bilaterala ögonrörelser.

EMDR

EMDR är en förkortning av ”Eye Movement Desensitisation and Reprocessing”. EMDR är en metod baserad på bilaterala ögonrörelser samtidigt som klienten är i kontakt med en inre bild av en traumatisk upplevelse. Den bilaterala stimuleringen kan även ske med bi-lateral tapping eller bilaterala ljud.

Internationellt erkänns metoden som verksam behandling för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Fjorton kontrollerade studier har publicerats som styrker dess effekti-vitet. De senaste fem studierna visar att 85 – 90 % av de som uppvisar PTSD symptom efter våldtäkter, olyckor, förluster, naturkatastrofer eller krig inte längre har PTSD efter EMDR behandling.

Metoden används idag inom psykiatrin i Sverige för behandling av personer som varit med om överfall, övergrepp, olyckshändelser eller naturkatastrofer samt för att hjälpa människor att hantera ångest och panikkänslor, svår sorg, reaktioner på fysiska sjukdomar och många andra tillstånd där starka känslor är förknippade med livsupplevelser. (30)

EMDR vid PTSD

I en svensk studie av EMDR för PTSD, undersökte man effekten av 5 sessioner EMDR för lokförare anställda inom SL (Stockholms Länstrafik). Alla 20 försökspersonerna hade varit med om antingen en tågolycka eller hot/våld under arbetstid och uppfyllde de dia-gnostiska kriterierna för PTSD. Efter behandling hade PTSD-symtomen minskat med 65% och detta resultat kvarstod vid uppföljning efter 8 respektive 35 månader. Man såg även signifikanta förbättringar över tid vad gällde social funktion och arbetskapacitet. Rent fysiologiskt såg man även förändringar så som ökat blodflöde till frontalloberna samt minskad aktivering av amygdala efter behandlingarna. (31)

Mindfulness

Internationellt bedrivs det mycket forskning kring mindfulness och dess effekter. Ett flertal forskningsrapporter visar att mindfulness-träning ger minskad stress, minskad oro, bättre sömn, minskat lidande, ökad förmåga att hantera smärta och ökad livskvalitet. Träningen ger också ökat fokus, bättre uppmärksamhet, ökad självinsikt och koncentrationsförmåga.

Då mindfulness är allmänt känt och accepterat inom vården har vi valt att inte lägga fokus på forskningsläget. Dock är kvaliteten på många av de svenska studierna mycket låg och med tveksam relevans.

De senaste årens hjärnforskning kring mindfulness visar på en mängd positiva effekter på den mänskliga hjärnan. Forskningen visar bland annat att mindfulnessträning för-bättrar arbetsminnet genom att påverka DLPFC (dorsolaterala prefrontala kortex)
Även mPFC (mediala prefrontala kortex), som är viktigt för vår uppmärksamhet och för känslomässig balans, stärks av mindfulnessträning. Träning i mindfulness bidrar också till att synkronisera hjärnans olika delar så att vi använder vår hjärna på ett mer optimalt sätt. 2009 års nobelpristagare i medicin, Elizabet Blackburn har publicerat data som talar för att mindfulnessträning kan förlångsamma cellernas och kanske också människans åldrande. (32)

Stress, depression och ångest

• 8 veckors mindfulness träning i grupp är lika effektivt som KBT för patienter med depression, ångest och stressrelaterade besvär. (33)

• Mindfulness-träning via internet visade på minskad stress för vårdpersonal. (34)

Avslutningsvis

Interoception och dess samband med affekt, förnimmelser, känslor och hur vi uppfattar oss själva, beter oss och tänker är kunskaper som gör det lättare att förstå och arbeta med stress- och traumabaserade fysiska och psykiska problem, neurosomatiska pro-blem, relationsproblem, addiktion och sociala problem. (34), (35).

Kjell Forsberg, biolog, farmakolog och läkemedelsforskare
Ann-Sofi Forsberg, biolog och växtskyddsexpert
Hanna Noorberg, folkhälsovetare och massageterapeut

LITTERATURFÖRTECKNINGEN

1. References for articles discussed – Clond, M. (2016). “Emotional Freedom Techniques for anxiety: A sys-tematic review with meta-analysis. ” Journal of Nervous and Mental Disease 204 (2016): 388-395. doi:10.1097/NMD.0000000000000483

2. Nelms, J. and Castel, D. “A systematic review and meta-analysis of randomized and non-randomized trials of Emotional Freedom Techniques (EFT) for the treatment of depression. ” Explore: The Journal of Sci-ence and Healing 12 (2016) : 416-426. doi: 10.1016/j.explore.2016.08.001

3. Churc, Yount, Brooks, (2012) The effect of emotional freedom techniques on stress biochemistry: a ran-domized controlled trial., Nerv Ment Dis. Oct;200(10):891-6.)

4. Argens A, Dammen T, Nysæter TE, Hoffart A. (2012). Thought Field Therapy (TFT) as a treatment for anxiety symptoms: A randomized controlled trial. Explore: The Journal of Science and Healing, 8, 331-8. doi: 10.1016/j.explore.2012.08.002.

5. Clond, M., (2016). Emotional Freedom Techniques for Anxiety: A Systematic Review With Meta-analysis. Journal of Nervous and Mental Disease, 204(5), 388-395. doi:10.1097/NMD.0000000000000483.

6. Church, D. (2014). Reductions in Pain, Depression, and Anxiety Symptoms After PTSD Remediation in Veterans. Explore: The Journal of Science and Healing, 10(3), 162-69.

7. Stewart A., Boath E., Carryer A., Walton I., Hill L. (2013). Can Emotional Freedom Techniques (EFT) be ef-fective in the treatment of emotional conditions? Results of a service evaluation in Sandwell. Journal of Psychological Therapies in Primary Care 2:71-84.

8. Nelms, J. & Castel, D. (2015). A systematic review and meta-analysis of randomized and non-randomized trials of Emotional Freedom Techniques (EFT) for the treatment of depression. Explore: The Journal of Sci-ence and Healing, (in press).

9. Baker, B. & Hoffman, C. (2015). Emotional Freedom Techniques (EFT) to reduce the side effects associated with tamoxifen and aromatase inhibitor use in women with breast cancer: A service evaluation. Euro-pean Journal of Integrative Medicine 7(2), 136-42. doi:10.1016/j.eujim.2014.10.004

10. Chatwin, H., Stapleton, P.B., Porter, B., Devine, S., & Sheldon, T. (2016). The effectiveness of Cognitive Behavioural Therapy and Emotional Freedom Techniques in reducing depression and anxiety among adults: A pilot study. Integrative Medicine, 15(2), 27-34.

11. Brattberg, G. (2008). Self-administered EFT (Emotional Freedom Techniques) in individuals with fibromyalgia: a randomized trial. Integrative Medicine: A Clinician’s Journal, August/September

12. Källa: Bouega, A.M., Spandideas, N., Alexpoulos, E.C., Thomaides, T., Chrosous G. P. & Daviri, C., (2013). Effect of the emotional freedom technique on perceived stress, quality of life, and cortisol salivary levels in tension-type headache sufferers: A randomized controlled trial. Explore: The Journal of Science and He-aling, 9, 91-99.

13. Church, D. (2014). Reductions in Pain, Depression, and Anxiety Symptoms After PTSD Remediation in Veterans. Explore: The Journal of Science and Healing, 10(3), 162-69.

14. Church, D. & Brooks, A. (2010). The Effect of a Brief EFT (Emotional Freedom Techniques) Self-Intervention on Anxiety, Depression, Pain and Cravings in Healthcare Workers. Integrative Medicine: A Clinician’s Journal, Oct/Nov.

15. Church, D., Stern, S., Boath, E., Stewart, A., Feinstein, D., & Clond, M. (2017). Using Emotional Freedom Techniques (EFT) to treat PTSD in veterans: A review of the evidence, survey of practitioners, and pro-posed clinical guidelines. The Permanente Journal, 21(2), 16-23.

16. Metcalf, O., Varker, T., Forbes, D., Phelps, A., Dell, L., DiBattista, A., … & O’Donnell, M. (2016). Efficacy of Fifteen Emerging Interventions for the Treatment of Posttraumatic Stress Disorder: A Systematic Review. Journal of Traumatic Stress, Online first Jan 7. DOI:10.1002/jts.2207.

17. Church, D. (2014). Reductions in Pain, Depression, and Anxiety Symptoms After PTSD Remediation in Veterans. Explore: The Journal of Science and Healing, 10(3), 162-69.

18. Lee, Jung-Hwan, Suh, Hynu-Uk, Chung, Sun-Yong, & Kim, Jong-Woo. (2011). A Preliminary study for the evaluation of the effects of EFT for insomnia in the elderly. Journal of Oriental Neuropsychiatry. 22(4), 101-109.

19. Lee, J.W., Chung, S.Y. & Kim, J.W. (2015). A comparison of Emotional Freedom Techniques (EFT-I) and Sleep Hygiene Education (SHE) in a geriatric population: A randomized controlled trial. Energy Psychology Journal, 7(1). Doi 10.9769/EPJ.2015.05.1.JL

20. Stapleton, P., (2017) opublicerad studie, läs mer här: https://bond.edu.au/news/49213/world-first-brain-scan-research-shows-tapping-effective-combating-food-cravings

21. Stapleton, P., Church, D., Sheldon, T., Porter, B., & Carlopio, C. (2013). Depression symptoms improve af-ter successful weight loss with emotional freedom techniques. ISRN Psychiatry, article ID 573532. http://dx.doi.org/10.1155/2013/573532

22. Stapleton, P., Sheldon, T., & Porter, B. (2012). Practical Application of Emotional Freedom Techniques for Food Cravings. International Journal of Healing and Caring, 12(3), 1-9.

23. Church, D. & Brooks, A. (2010). The Effect of a Brief EFT (Emotional Freedom Techniques) Self-Intervention on Anxiety, Depression, Pain and Cravings in Healthcare Workers. Integrative Medicine: A Clinician’s Journal, Oct/Nov.

24. Rotheram, M., Maynard, I., Thomas, O., Bawden, M., & Francis, L. (2012). Preliminary evidence for the treatment of type I ‘yips’: The efficacy of the Emotional Freedom Techniques. The Sport Psychologist, 26, 551-570.

25. Church, D, & Downs, D. (2012). Sports confidence and critical incident intensity after a brief application of Emotional Freedom Techniques: A pilot study. The Sport Journal, 15, 2012.

26. Efficacy of Emotional Freedom Techniques (EFT) in reducing public speaking anxiety: A randomized controlled trial; Jones, S. J., Thornton, J. A., Andrews, H. B. (2011). Energy Psychology: Theory, Research, & Treatment, 3(1), p 33-42. samt Boath, L. Stewart, A., & Carryer, A., (2012). Tapping for PEAS: Emotional Freedom Technique (EFT) in reducing Presentation Expression Anxiety Syndrome (PEAS) in university students. Innovative Practice in Higher Education , 1(2).

27. Boath, E., Stewart, A, & Carryer, A. (2013). Tapping for success: A pilot study to explore if Emotional Freedom Techniques (EFT) can reduce anxiety and enhance academic performance in university students. Innovative Practice in Higher Education, 1(3)

28. Efficacy of Emotional Freedom Techniques (EFT) in reducing public speaking anxiety: A randomized controlled trial; Jones, S. J., Thornton, J. A., Andrews, H. B. (2011). Energy Psychology: Theory, Research, & Treatment, 3(1), p 33-42. samt Boath, L. Stewart, A., & Carryer, A., (2012). Tapping for PEAS: Emotional Freedom Technique (EFT) in reducing Presentation Expression Anxiety Syndrome (PEAS) in university students. Innovative Practice in Higher Education , 1(2).

29. Boath, E., Stewart, A, & Carryer, A. (2013). Tapping for success: A pilot study to explore if Emotional Freedom Techniques (EFT) can reduce anxiety and enhance academic performance in university students. Innovative Practice in Higher Education, 1(3)

30. EMDR Europe Sweden, http://www.emdr.se

31. Högberg, G., (2008), ”Post-Traumatic Stress Disorder: Neurobiology and Effects of Eye Movement De-sensitization and Reprocessing”, avhandling vid Karolinska Institutet

32. Dr Ola Schenström, Mindfulness center, www.mindfulnesscenter.se

33. Sundqvist, J, ”Mindfulnessbaserad gruppbehandling av patienter med depression och ångest: effekt på symtom och inflammationsmarkörer i en randomiserad kontrollerad multicenterstudie i primärvården, Karolinska Instututet.

34. Interoception and Emotion: a Neuroanatomical Perspective Craig AD, Chapter 16 for the Handbook of Emotion, Third Edition, edited by Lewis, Haviland-Jones, and Barrett

35. Craig AD, (2002), How do you feel? Interoception: the sense of the physiological condition of the body, Nature Reviews Neuroscience, Volume 3, aug.

Peppinge den 15 april 2021