Depression lika vanligt hos män som kvinnor, även tonåringar drabbas
Forskning visar på starka kopplingar mellan depression och kärlförändringar även hos i övrigt fysiskt friska personer som saknar de vanliga riskfaktorerna som rökning eller bukfetma. Observera att detta gäller även unga människor, tonåringar av idag, 2021.
Trots att mängder av studier visar sambandet mellan depression och hjärtkärlsjukdomar så är det fortfarande en underskattad riskfaktor.
Svensk stressforsknings nestor Lennart Levi konstaterade redan i slutet av 90-talet att ”En deprimerad eller ångestfull människa löper 2-3 gånger så stor risk att insjukna i hjärtinfarkt” (1).
2004 konstaterade Anna Ehnvall i sin doktorsavhandling att depression och många “life events” ökar risken för infarkt. Entydiga resultat på att stress kan utlösa svårbehandlad depression och att stressframkallande livshändelser ligger bakom svårbehandlad depression.
2010 skriver Agneta Rosengren en artikel i Läkartidningen ”stress ökar risken för kardiovaskulär sjukdom”. Hon summerar bl.a. resultat från systematiska översikter av vetenskapliga publikationer fram till 2001.
Till den klassiska bilden av depression som nedstämdhet, håglös och inåtvänd, skall också tillfogas den manliga depressionens något annorlunda symptombild vilket mer och mer börjar uppmärksammas, (Familjeterapeuterna Syd 2016).
Män har mer kroppsliga symtom, agerar oftare utåt med aggressivitet, ilska och risktagande, har ofta ett ökat alkoholintag. Men också de numer alltmer uppmärksammade sexköpen och våld i nära relation är troliga utslag på depression hos män. Självmords-frekvensen är också betydligt högre för män än kvinnor.
Paradox: män anses som deprimerade enbart hälften så ofta som kvinnor, men det är tre till fyra gånger vanligare bland män att ta livet av sig än bland kvinnor.
Genom att mäns depression har så att säga ”osynliggjorts” har det samtidigt växt till ett folkhälsoproblem. Men forskning från USA tyder på att depression är lika vanligt bland män som kvinnor.
Stress inverkar och påverkar depression påtagligt.
Depression är en riskfaktor för kranskärlssjukdom vilket också är en självklarhet.
Att stress är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom råder konsensus om, samma konsensus borde gälla för stressfaktorn bakom depression.
År det något annat som ”lurar i vassen” eller är det helt enkelt så att vården inte vet hur man skall eller bör tackla stressproblematiken. Effektiva metoder verkar saknas inom vården.
Ett folkhälsoproblem
Depression är ett av de vanligaste folkhälsoproblemen i världen, mer än 260 miljoner människor lider. Enligt WHOs bedömning kommer depressiva tillstånd att öka. Depression med självmord kommer snart att inta första plats på dödlighets-skalan. Även de ökande dödstalen i hjärt- och kärlsjukdomar är troligen förknippade med depression, säger man från WHO. Dessutom är diabetes, alkoholrelaterade problem, rökning och fetma samt över- respektive undervikt förknippade med stress och negativitet.
Klassiska symtom på depression
Depression klassificeras av sänkt grundstämning, nedstämdhet, ångest, orkeslöshet, psykomotorisk hämning, koncentrations-svårigheter, sömnproblem, skuldkänslor, minskad aptit och viktnedgång, minskad sexlust (för män kan dock det omvända råda).
Livet kan kännas tungt och meningslöst, man tappar livsgnistan, en känsla av hopplöshet breder ut sig. En övertygelse om meningslöshet och att livet är ett enda lidande. Även självmordstankar kan infinna sig.
Hur diagnostiseras depression?
Eftersom diagnosen ställs baserad på rapporterade symtom har diagnostiken gått lite fel. Betydligt fler kvinnor än män söker behandling inom vården. På så sätt har den kvinnliga depressionens symtom kommit att prägla den konventionella diagnostiken. Passivitet och nedstämdhet som är yttre tecken på en klassisk depression är däremot sällan något som män varken pratar om eller uppvisar. Dessutom uppsöker män mindre ofta vård. När de gör det, är det snarast för kroppsliga symtom plus trötthet och sömnlöshet. På så vis missas ofta depression hos män. De symtom som män tar upp kommer därför ofta att klassificeras som något annat än depression.
De vanliga symtomen hos kvinnor är att agera inåt, uppleva känslor av skuld, ha s.k. låg självkänsla, medan männen agerar utåt när de är deprimerade. I relationen kan mannens förändrade humör, aggressivitet och ilskeutbrott då misstolkas.
Men man har inom vården börjat uppmärksamma att många män är deprimerade trots att de uppvisar andra symptom än de klassiska tecknen på depression. Det är också fler män som dör i självmord, något som oftast i sig är förknippat med depression.
Kännetecknande för manlig depression
Män är oftare irriterade och arga istället för nedstämda men också omedvetna om att de är deprimerade. Många ökar sitt alkoholintag, blir lätt arga, irriterade, aggressiva och utåtagerande. De har ofta svårt att prata om sina känslor. Noterar sällan sina känslotillstånd som nedstämdhet, saknad, skuld och andra psykiska symptom. På så vis ökar risken att depressionen förblir onoterad.
De vanligaste symtomen som män uppmärksammar är kroppsliga smärtor som huvudvärk, värk i kroppen, matsmältningsapparaten och minskad sexlust eller potens. Andra vanliga symptom hos män är rastlöshet, viktförändring, aggressivitet och vredesutbrott. Dessutom ökat riskbeteende i allt från vårdslöshet i trafiken till otrohet, kraftigt ökad sexdrift och sexuell aktivitet. De går gärna alltför mycket upp i arbete eller karriär. Därutöver tillkommer att många tar till missbruk som en form av självmedicinering. Symtomen ligger i vägen för, maskerar eller försvårar ställandet av diagnos.
Manlig depressionen i sig har genom sin ”osynlighet” växt till ett folkhälsoproblem. Hög självmordsrisk, destruktivitet, aggressivitet och våldsutövande, alkoholism och annat missbruk. Man anser att 60 % av mäns begynnande alkoholism är orsakad av en bakomliggande depression. Alkoholrelaterat våld är en av huvudfaktorerna bakom familjevåld och övergrepp mot kvinnor i nära relation (2).
1999 beskriver några läkare på Gotland observationer de gjort på manlig depression som skiljer sig från den hos kvinnor. ”Depressionen karakteriseras av sänkt stresstolerans, utagerande, aggressivitet med bristande impulskontroll, antisocialt beteende och missbruksbenägenhet”. De föreslår att den ska klassificeras specifikt, den är svårdiagnostiserad och svårbehandlad (3). Men inlagan i Läkartidningen verkade inte få någon uppföljning i Sverige. Det tycks ha dröjt ett antal år innan manlig depression på allvar börjat beaktas.
I USA verkar det däremot ha uppmärksammats både tidigare och i större utsträckning. Man menar att depression är lika vanligt förekommande hos män som kvinnor (5).
”Män rapporterade högre frekvens av ilske-attacker/aggression, drogmissbruk och risktagande jämfört med kvinnor. Analyser med hjälp av en skala som beaktade depressionssymtom av manlig typ fann att en högre andel män (26,3 %) än kvinnor (21,9 %) uppfyllde kriterierna för depression. När denna skala för depressionssymtom användes fann man att män och kvinnor uppfyllde kriterierna för depression i lika stora proportioner: 30,6 % av männen och 33,3 % av kvinnorna” (4)
Stress kan utlösa svårbehandlad depression
Höga krav och påfrestningar påverkar frisättandet och bildandet av stresshormoner. Långvarig stress kan leda till depression. Faktorer som ålder, ekonomisk situation, livsstil, familjehistoria och till och med gener har visat sig påverka risken för att utveckla en depression. Det kan finnas en rad olika faktorer eller stressande livshändelser som leder till att en person blir deprimerad.
Stress ligger bakom depression och stress betraktas som en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Nedstämdhet och depression samt många “life events” (trauma) ökar risken för infarkt. Anna Ehnvall
Psykisk stress kan leda till depression, en riskfaktor
I en systematisk översikt som innefattade mer än 100 epidemiologiska studier publicerade fram till år 2001 försökte man uppskatta sambandet mellan psykosociala faktorer och risk för att utveckla kranskärlssjukdom bland friska samt hur prognosen påverkades för patienter som redan hade sjukdomen.
Resultaten visade ett starkt stöd för hypotesen att depression orsakar kranskärlssjukdom i majoriteten av de 22 studier som inkluderades, vilket också bekräftade fynden från andra systematiska översikter. Det man också såg var att depression kan förutsäga utvecklingen av kardiovaskulär sjukdom hos initialt friska personer. Högre utfall vid klinisk depression jämfört med depressiv stämning vilket pekar mot ett dos-responssamband, 2002 (6)
Efter detta har flera publikationer också funnit stöd för att depression är en riskfaktor för kranskärlssjukdom.
Ovanstående forskningsresultat ingår i en omfattande artikel ”Psykisk stress ökar risken för kardiovaskulär sjukdom” av Agneta Rosengren, i Läkartidningen Livsstil och Hälsa 2010, (7)
Klart och entydigt visas att depression är en negativ faktor, med upp till en fördubbling av mortalitetsrisken hos patienter med kranskärlssjukdom. Resultaten finns också med i den stora INTERHEART studien Rosengren et.al. 2004 (8)
Depressionen förefaller påverka kroppens stressystem vilket gör att patienten lättare kan drabbas av nya depressionsepisoder. Tidig behandling kan därför vara viktigt för att hindra sjukdomsåterfall. Detta visar en avhandling av Anna Ehnvall, 2004.
Depressionen i sig innebär att kroppen utsätts för stress. Inom depressionsforskningen finns idéer om att kroppens stressystem förändras av den sjukliga påfrestningen.
Trauma, allvarliga livshändelser är riskfaktorer
Att stressframkallade händelser i livet kan framkalla svårbehandlad depression framgick ur Anna Ehnvalls studier. Hon undersökte upplevelsen av hur barndomen var och hur den i sig påverkade läkningen vid depression. Det visade sig att en minoritet av gruppen upplevt att de som barn var oönskade av sina föräldrar. Denna minoritet var i genomsnitt sjuka tre år längre jämfört med dem som upplevt sig vara önskade (9).
Trauma i barndomen, i form av bl.a. sexuella övergrepp har visat sig påverka en rad sjukdomsproblem. Ett flertal forskningsstudier visar klara samband. (10, 11, 12)
Depression hos ungdomar
I en nyligen publicerad studie från Uppsala visade man att hjärt-kärlsystemet åldras i förtid hos unga kvinnor som lider av depression, (13)
Likartade mönster har beskrivits av andra forskar-grupper som tittat på kronisk stress hos ungdomar.
Symptomen vid långvarig depression är ungefär samma som vid kronisk stress. Det leder till hög utsöndring av kortisol, minskad utsöndring av könshormoner och tillväxthormon som i sin tur kan leda till insulinresistens och kärlförändringar.
Långvarig negativ stress konstateras kunna ge högt blodtryck och förhöja blodfettsnivåer med bukfetma som följd vilket betyder ökad risk för att insjukna i hjärtsjukdom eller stroke.
I en svensk studie fann man 20 % förhöjd risk för hjärtinfarkt hos män som i tonåren lidit av diagnostiserad ångest eller depression. Oberoende av andra möjliga orsaker som till exempel högt blodtryck, övervikt, andra sjukdomar eller social bakgrund, enligt Cecilia Bergh, Örebro Universitet.
Studien omfattade data från 238 000 män födda 1952 – 1956. Forskarna tittade på fysisk och psykisk hälsa från sena tonåren fram till 2010. Vid mönstringen bedömdes 34 500 unga män lida av ångest eller depression. När männen var 58 år hade 5 900 av denna grupp haft en hjärtinfarkt, (14)
Bakomliggande orsaker kan fångas upp med några enkla frågor
Stress på arbetet och i familjen, negativa livshändelser, brist på kontroll, låg socio-ekonomisk status och depression är några av de faktorer som har visats påverka risken för hjärtinfarkt, stroke eller olika intermediära faktorer som fetma eller diabetes.
Det som är speciellt med frågan är att den innehåller en definition av stress: »Med stress menar vi att man känner sig spänd, retlig, nervös, ångestfylld eller har svårigheter med sömnen till följd av förhållanden på arbetet eller i hemmet. Har Ni upplevt det?«
Man utvidgad senare frågan om stress, utöver stress i arbetet och på hemmet, till att omfatta även ekonomiska problem, negativa livshändelser, bristande känsla av kontroll och depression. Dessa var också förknippade med ökad risk för hjärtinfarkt.
Påtagligt är att många av dessa faktorer (ekonomi, skilsmässa, okontrollerbara situationer) är de som man funnit vara bakomliggande faktorer för just manlig depression.
Vad rekommenderas – vilken hjälp får de deprimerade?
Var femte person diagnostiserats med depression i Sverige. Vården menar att de som lider av sjukligt svårmod kan bli bättre med yttre stimulans som exempelvis psykoterapi och fritids-sysselsättning.
Rekommendationerna är fysisk aktivitet, samtalsterapi och/eller antidepressiva läkemedel. Ibland med behandling i kombination. Officiellt sägs anti-depressiva läkemedel ha bra effekt mot svårmod och depression. Att samtalsterapi med KBT, och på senare tid även DBT, är effektivt.
1 miljon svenskar tar antidepressiva läkemedel. Med vilket resultat?
Antidepressiva läkemedel
Osäkerhet råder om antidepressiva läkemedel minskar risken för hjärtinfarkt efter en tidigare infarkt (dvs post-depression). I SADHART studien (Sertraline antidepressant heart attack randomized trial) fann man inga hållpunkter för att farmakologisk behandling av depression gav en bättre prognos.
Studien ENRICHD (Enhancing recovery in coronary heart disease patients) undersökte man effekten av kognitiv beteendeterapi i kombination med serotoninupptagshämmare. Man kunde inte heller där finna någon direkt effekt på risken för ny hjärtinfarkt eller död med läkemedel.
Andra studier som gjorts på effekten av antidepressiva läkemedel har inte heller funnit någon positiv effekt för kardiovaskulära händelser. Artiklar i Läkartidningen, Annika Rosengren (15).
Men att gå i psykoterapi med KBT hjälper det?
Från officiellt håll framhålls att de som lider av depression och ångest blir hjälpta av att gå till en psykolog. De blir oftast fria från sin diagnos, heter det. Är det så? Det verkar ändå som missnöjet trots allt är stort.
Biverkningar med psykoterapi?
Nyare forskning visar entydigt att det finns biverkningar med psykoterapi. En studie från 2018 beskriver att 43 % av alla som genomgår KBT drabbas av biverkningar, och att närmare hälften av alla patienter med depression och/eller ångestsyndrom upplever negativa effekter. Ökad stress och obehagliga minnen är de vanligaste negativa effekterna (16).
Dessutom visar flera studier att människor som blivit ”debriefade” drabbas hårdare av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) än de som fått vara i fred. Oftast har dessa personer även en depressionsdiagnos (17).
Alexander Rozental, 2017, konstaterar i sin avhandling att 6 % av alla patienter försämrades under behandlingen och att många upplevde avsaknad av bättring dvs. de mådde inte bättre efter behandlingen. I en studie fick personer som gått i olika former av psykoterapi skatta om de upplevt olika typer av negativa effekter. En tredjedel upplevde att jobbiga minnen väcktes till liv, de fick ökad ångest eller kände sig stressade. Likaså var det inte ovanligt med en dålig relation till sin psykolog eller låg kvalitet på behandlingen (18).
Vad behövs för effektivare vård
Ovanstående behandlingsresultat bygger på en föråldrad syn på hur vi fungerar. Metoderna som används är följaktligen inte heller uppdaterade till dagens kunskapsnivå. En högst vanlig del i kunskapsutveckling och praktisk tillämpning av den, är att den sker stegvis.
I dag finns en ny syn på hur hjärna och kropp interagerar och samverkar med den fysiska och sociala omgivningen. För att skapa oss via prediktiva processer. Detta ger det lärande som när det inte är optimalt kan ge upphov till störningar av beteende, affekt, känslor, kognition och ibland resultera i mentala och fysiska sjukdomar och diagnoser.
I linje med den nya synen kan man genom att använda terapier som tar ett helhetsgrepp få den mer genomgripande förändring som eftersträvas av behandlaren och åstundas av klienten.
En kortfattad beskrivning av detta finns i EPICA Modellen.
Läs om EPICA modellen.
Referenser
1. Stress och Hälsa Stress och hälsa av Lennart Levi, Karolinska institutets avd. för stressforskning & Institutet för psykosocial medicin. En skrift i Skandias serie VÅR HÄLSA, omarbetad upplaga 2001.
2. Manlig depression – omedveten och obehandlad utgör den en riskfaktor i nära relationer.
3. Manlig depression – stressreaktion kombinerad med serotoninsvaghet? Läkartidningen 1999
4. The Experience of Symptoms of Depression in Men vs Women, Lisa Martin et. al
5. What are the signs of depression in men?
6. Depression as a predictor for coronary heart disease a review and meta-analysis, Reiner Rugulies 2002.
7. Läkartidningen Livsstil och Hälsa 2010, Annika Rosengren
8. Association of psychosocial risk factors with risk of acute myocardial infarction in 11119 cases and 13648 controls from 52 countries (the INTERHEART study): case-control study, Annika Rosengren et.al. 2004
9. Stress kan utlösa svårbehandlad depression, Anna Ehnvall, 2004
10. Childhood Abuse May Increase Risk For Heart Attack, Stroke, 2011
11. Physical and sexual abuse in childhood as predictors of early-onset cardiovascular events in women
12. Trauma i barndomen ökar stresskänsligheten
13. Depression en underskattad riskfaktor
14. Ångest i tonåren kan öka risk för hjärtinfarkt i medelåldern hos män
15. Psykisk stress ökar risken för kardiovaskulär sjukdom, Agneta Rosengren, 2010.
16. Fyra av tio fick biverkningar av KBT.
17. En av tio försämras vid psykologisk behandling
18. Forskning avslöjar terapins biverkningar
.
