Hanna berättar: “Jag började min bana som healingmassör och EFT-terapeut för tolv år sen. Det var kopplingen mellan kropp, bl.a muskler och känslor som fascinerade. Genom massagen fick många klienter hjälp att bli av med och spänningar och smärtor. Men jag började fundera på varför vissa klienter aldrig tycktes bli av med sina besvär, trots upprepade behandlingar. Eller varför andra blev bättre men plötsligt, när en stressande händelse dök upp i livet, återfick samma problem.
Läs vidare om hur neurobiologin gav Hanna nya insikter om vad muskelspänningar beror på – och hur man kan jobba med dem.
Hanna fortsätter:
Jag började också fundera på varför det var så vanligt med just stela nackar, ömma axlar och onda ländryggar. De vanliga ”yttre” förklaringsmodellerna så som dåliga arbetsställningar kunde inte vara hela sanningen, kände jag. De förklaringsmodeller jag hade från healingsmassagen och EFT baserades på energibanor, vilket var svårt för vissa klienter att ta till sig. När jag kom i kontakt med modern neurovetenskap och traumaforskning väcktes mitt intresse. Mina tidigare kunskaper fördjupades, jag fick en neurobiologisk förklaringsmodell och jag fann svar på många frågor. Och jobbet som kroppsterapeut blev ännu mer spännande!”
En liten övning
Om det är okej för dig, så vill jag be dig att tänka tillbaka på en händelse där du blivit rädd, arg, ledsen eller känt dig hjälplös. Det kan vara en bilolycka, en konflikt, mobbning eller en gång du var orolig för något. Hur reagerar du? Får du upp bilder av händelsen? Vilka fysiska förnimmelser märker du och var? Lägg märke till vilka muskelgrupper som reagerar. Ta sedan ett djupt andetag och kom tillbaka till nuet.
Med denna lilla korta övning vill jag göra dig uppmärksam på följande; när vi är med om traumatiska händelser lagras minnet av det vi upplevde i vår kropp och hjärna.
Om det fortfarande kändes obehagligt att tänka tillbaka på händelsen beror det på att den emotionella laddningen kvarstår. Då reagerar kroppen med att återuppleva de känslor, förnimmelser, bilder, hörselintryck och muskelspänningar som vi upplevde vid de ursprungliga händelserna. Detta händer varje gång vi pratar om, påminns om eller tänker tillbaka på dem.
Stora och små trauman
Ordet trauma låter som om det måste handla om misshandel, bilolycka eller våldtäkt. Men neurologen Dr Robert Scaer definierar trauma som en händelse som skapar en stark stress inombords och upplevs som livshotande, i bokstavlig eller överförd bemärkelse. Med den definitionen utvidgas traumabegreppet till att omfatta även händelser som exemplevis att som barn bli utskälld av pappa, att få sparken från jobbet eller att bli mobbad.
Fight, flight och freeze
Det som händer i kroppen vid ett litet eller stort trauma är att fight-flight-reaktionen aktiveras via amygdala i känslohjärnan och det sympatiska nervsystemet. Kroppen förbereder sig att antingen fly eller kämpa för att undkomma faran. Då aktiveras bland annat muskler i nacke, hals, skuldror och ländrygg för att vi ska kunna skydda oss, springa eller slåss. Om vi inte lyckas undkomma och upplever oss som hjälplösa inför hotet, reagerar kroppen med att gå in i freeze, som ett sista försök att undkomma faran. Freeze är en automatisk reaktion som kännetecknas av att vi blir paralyserade.
Att ladda ur rädslan – ”freeze discharge”
Du har säkert sett naturfilmer där en gasell blir jagad av ett lejon. Efter att ha sprungit för livet utan att bli av med lejonet faller gasellen helt plötsligt ihop som om den vore död. Det är freezereaktionen. Efter ett tag vaknar den till liv igen, skakar hela kroppen och springer sedan vidare som om inget hänt. Skakningarna är en ”freeze discharge”, en slags urladdning. Om man skulle se det i slowmotion, visar det sig att rörelserna i skakningen liknar den rörelseaktivitet som djuret hade innan den paralyserades.
Hos oss människor ser det lite annorlunda ut. Freeze inträder inte enbart vid livshotande situationer, utan även vid händelser där vi känner oss hotade och inte har möjlighet att undkomma. Exempel på upplevelser av freeze är att få ett chockartat besked så som en anhörigs död eller cancerdiagnos, eller att drabbas av blackout när man ska tala inför publik. Efteråt kan man känna sig både darrig och skakig. Tyvärr har vi i vår kultur lärt oss att stoppa dessa uttryck och rörelser, eftersom de inte är socialt accepterade.
Pågående hot eller avslutad händelse
När vi hamnar i freeze, lagras sensoriska och motoriska minnen (kroppsminnen) från upplevelsen. Kroppsminnen består bland annat av rörelseminnen från nacke, hals armar, käkar, höfter och ländrygg, alltså de muskelgrupper som användes för att avvärja faran. Även det vi såg, hörde, smakade och luktade minns vi. Den emotionella delen av upplevelsen lagras i amygdala. När vi senare upplever något som vagt påminner om den ursprungliga händelsen triggas dessa minnen. Minnet lagras alltså som om hotet fort-farande är pågående. Ni känner säkert igen er i upplevelsen av att få hjärt-klappning och bli på er vakt varje gång ni går förbi en plats där ni varit med om något obehagligt. För att händelsen ska upplevas som avslutad och förpassas till det förflutna måste amygdala omprogrammeras.
Tillbaks till de spända ryggarna
Smärtor och spänningar är exempel på kroppsminnen som aktiveras. Följaktligen är de spända nackarna, käkarna och ländryggarna kanske oftare än vi tror kroppens minne av små eller stora traumatiska händelser vi varit med om och som aktiveras genom det vi upplever i nuläget.
Personer som har stress och trauma oförlöst i kroppen lever med en ständig beredskap. Kroppen är ständigt beredd och personen spänner ländrygg, hals, skuldror och nacke som för att stabilisera kroppen för en omedvetet upplevd fara. Detta kan vara en förklaring till att vissa klienter aldrig tycks bli av med sina spänningar trots upprepad massage. Kronisk smärta är ofta kopplad till traumatiska minnen.
Att återställa balans i kropp och hjärna
Sammanfattningsvis kan man säga att kropp och hjärna samspelar och att spänningar och smärta kan vara följden av att man varit med om något traumatiserande. För att återställa balans behövs därför redskap som påverkar både kropp och hjärna. Massage som utförs med medvetenhet, så som rosenmetoden eller helande massage, kan uppnå detta.
En annan teknik som blir mer och mer populär bland kroppsterapeuter är tapping. Med tappingen kommunicerar man med kropp och hjärna genom knackningar på akupuntkurpunkter på kroppen. Genom att ha ett medvetet fokus på det som sker i kroppen samtidigt med att man tänker tillbaka på en traumatisk händelse, kan man med hjälp av tapping omprogrammera amygdala. Det gör att spänningarna, smärtan och obehaget av minnet försvinner.
Avslutningsvis är det viktigt som terapeut att veta, att enbart förståelsen av att smärtor och spänningar kan förklaras genom naturliga reaktioner i kroppen och hjärnan, kan ge klienter med kroniska smärtproblem en känsla av empowerment. Problemen är inte inbillade, de har en förklaring.
(Artikeln är en bearbetad version av Hanna Noorbergs artikel som publicerades i FriskvårdsMagasinet nr 1, 2014).