Mindful Tapping tog mig från en ministroke till att må bättre än någonsin

Jag gick från en ministroke s.k. TIA * med en efterföljande kvävande hjärntrötthet till att må bättre än någonsin med hjälp av Mindful Tapping. Läs, lyssna och inspireras av min historia. Det finns hopp även när sjukvården ger upp.

Min TIA tog sin början redan drygt 3 år tidigare, 2013 när min man fick hjärtinfarkt, tre veckor innan vår son skulle födas. 

Lyssna på Lindas berättelse!

 

Han blev hjärt bypass opererad och det var osäkert om han skulle kunna vara med på förlossningen. Som väl är “väntade” sonen med att komma så Peter kunde vara med. Jag hade varit rädd för förlossningen och gått i samtal för det. (Jag önskar jag hade haft MT för att hjälpa mig både innan och under förlossningen). Förlossningen blev jobbig, de trodde att bebisens hjärta slutade slå så de förberedde mig för akut kejsarsnitt. Det blev en chok, innebar, att jag trodde att mitt barn dog. Detta släppte inte förrän jag tog hand om det med MT flera år senare.

Min mans dåliga mående fortsatte och han åkte in flera gånger med misstänkt hjärtinfarkt. Jag trodde att jag skulle hitta honom död på morgonen när jag vaknade och bli själv med vår nyfödde son. Jag levde under en konstans stress, påslag på hela systemet. Konstant!

Hans dåliga mående fortsatte med mycket ångest och sjukskrivningar. Till slut efter nästan 3 år fick han förflyttning och började må mycket bättre. I samband med detta insåg jag att jag behövde hjälp med att släppa taget om hans mående. Jag började gå i samtal hos en kurator.

Jag hittade också Mindful Tapping och vi hade en kurs (steg 1) i min lokal i Hovmantorp. Jag hade väldigt mycket stress i kroppen och hela sommaren hade jag svårt att koppla av under semester mm.

Jag gick i mina samtal och använde MT och kände till slut att jag mådde bättre och bättre. Veckorna innan min TIA/miniStroke attack mådde jag bättre än på flera år. Jag kände mig lugn och glad igen.

Min TIA attack

Min TIA attack började med att all energi rann av mig , jag började frysa och fick svårt att fokusera ögonen. Jag tog mig hem från min lokal, var sedan själv hemma. Efter kort tid försvann talet och rörligheten i benen. Jag frös så hemskt så jag beslöt mig för att ta ett varmt bad. Jag var helt klar i huvudet när jag satt där i badet hemma i huset . Insåg jag att jag behövde hjälp och att jag var tvungen att ta mig upp ur badet för jag ville inte tuppa av och drunkna.

Paniken när jag satt i hallen och trodde jag skulle dö var fruktansvärd. Jag blev så rädd att jag skulle dö och att min man och son skulle komma hem och hitta mig där. Det var mycket som flimrade förbi och jag insåg att jag var jätterädd för att dö.

Jag ringde min mamma som ringde 112. Jag vågade inte ringa själv då jag var rädd att de skulle ignorera mig om jag inte fick fram något. Min man och sonen var hos henne när jag ringde.

112 ringde upp mig men jag kommer inte ihåg så mycket vad hon sa. Jag har också svårt att komma ihåg vad som hände när ambulanspersonalen kom. Min man kom hem strax efter ambulansen kom. Jag minns att jag försökte skoja med sköterskan i ambulansen men det var för ansträngande att prata så jag gav upp.

Inne på akuten ställdes massa frågor och det var så ångestladdat att inte kunna svara. Att inte kunna förmedla sig och att inte kunna säga hur jag mådde var fruktansvärt. De skickade mig till att röntga huvudet och jag fick blodförtunnande medicin.Jag fick ligga kvar med hjärtövervakning över natten och på morgonen fick jag träffa arbetsteraput och sjukgymnast för olika kontroller. Då framkom det att det inte var något fel på mig längre. Sen fick jag åka hem.

Hjärntrött – mental trötthet

Hemma var jag så fruktansvärt trött. Jag hade svårt att vara med min familj. Jag kunde vara vaken några timmar men sedan var jag tvungen att gå och lägga mig i ett mörkt rum. Min hjärntrötthet var så påtaglig! Efter några veckor var jag fortfarande lika trött. Jag tog hjälp av Ann Sofi och vi hade en tapping session på Skype. Jag använde mig under den här tiden väldigt mycket av mindful tapping själv, för att försöka komma tillbaka.

Tre månader efter attacken tog jag en repetition av grundkursen, här i Kalmar. Under denna kurs skulle vi tappa på ett fysiskt problem och jag valde min hjärntröttthet. Det som sen skedde var helt fantastiskt! När jag kände in på mitt huvud så “hängde det inte ihop” och min kropp kändes som att den satt vid sidan om. Detta var egentligen inte så konstigt. Det var så det kändes, som jag lämnade min kropp, när jag hade sådan ångest under tiden jag väntade på ambulansen.

Samlade ihop min kropp

På kursen ”samlade jag ihop min kropp” och det var väldigt jobbigt. Jag upplevde min dödsångest igen och tappade under tiden. Jag ville inte riktigt vara i min kropp samtidigt som jag ville. Jag tappade även “ihop” mitt huvud och hjärntröttheten försvann och jag åkte hem från kursen jättepigg istället för med den enorma trötthet jag upplevt i flera månader.

Jag gick Steg 2 några månader senare och fortsatte då att jobba med denna händelse.

Jag har tappat mig genom alla momenten från min TIA attack

Jag har tappat väldigt mycket på mig själv för att jag ville bli fri från händelsen och inte bära den med mig. Jag har tex suttit i hallen där jag väntade på ambulansen och även i badkaret där jag märkte att jag inte kunde röra mig och prata. Upprepat de moment, de faktiska händelsernas förlopp, på de fysiska platser där jag befann mig då och varit närvarande i känslan, upplevelsen och samtidigt gjort tapping och följt med i kroppens rörelser.

Mina minnen kring händelseförloppet är nu lugna och jag kan tänka på det utan att uppleva den fruktansvärda frysreaktion och dödsångest som då infann sig och som jag sen ofta kunde hamna i.

Och nu är mitt liv så mycket bättre. En enorm kärleksfullhet för min man, för min son och för livet. Jag mår mycket, mycket bättre än jag någonsin gjort. Allt på grund av Mindful tapping.

Linda Malmkvist

  • TIA (transitorisk ischemisk attack) är en form av stroke, kallas även mini-stroke. Inträffar när blodet blockeras till hjärnan. Symptomen är desamma som de som uppstår vid en “riktig” stroke. Skillnaden är att symptomen vid TIA är kortvariga och går tillbaka inom högst ett dygn. Lindas varade så där 12 – 15 timmar.