Från gråt och skrik till lugnt och glatt vid dagislämnandet

Min 2 åring blev riktigt rädd och uppskrämd på förskolan, en traumatisk händelse. Hon har sen gråtit i panik och blir jätteledsen bara man nämnt förskolan. Men när jag vid 2 tillfällen fick tappa på henne och under tiden lugnt prata om förskolan, eftersom hon ännu själv inte kan förklara, så är det nu lugnt och harmoniskt på morgnarna.

Detta är en vardagshändelse, som många föräldrar känner igen. Men också en traumatisk händelse. Trauma för det lilla barnet som kan ge följdverkningar. Traumatiskt för föräldrarna. Skapar oro, ängslan och är stressande.
Så viktigt att kunna ta hand om sådan incidenter, gärna så fort de händer. Att som förälder ha kunskapen och styrkan att hjälpa sina barn är fantastiskt. När det dessutom är så enkelt att lära sig så varför undanhålla det. Alla mår bättre och livet blir lättare.

Tina berättar

Jag har skolat in min dotter 2 år, på förskolan. Det har gått bra varje dag under 4 veckor. Hon är glad och verkar trivas bra. Men så i onsdags i förra veckan då hon lämnades av sin pappa på morgonen tog en person som tidigare inte träffat henne, emot henne, på morgonen. Personen bara tog henne direkt ur famnen på sin pappa och gick snabbt därifrån och överlämnade vår dotter till den personal som hon kände sen tidigare. Min sambo blev paff för att dagisfröken mer eller mindre bara snabbt tog henne ur hans famn, men han sa tyvärr ingenting just då. Han trodde att det var så man skulle göra, men mådde inte bra av det efteråt. Vår dotter mådde inte heller bra, hon började gråta jättemycket och tröstlöst. Det var ju dramatiskt utifrån hennes perspektiv, att bara bli tagen ur pappas famn sådär. Personen som tog henne tyckte bara att han kunde gå till jobbet.

Dagen efter var vår dotter lika ledsen när hon lämnades, trots att det var ordinarie personal, och likadant var det dagen efter. Hon skriker som i panik, gråter våldsamt och håller hårt i oss. Hon slingrar sig och är otröstlig. Hon vill inte bli lämnad där, hon börjar gråta bara vi nämner att vi ska till förskolan. Hon måste ju ha blivit väldigt rädd när denna okända person tog henne från sin pappa utan att hon fick en chans att säga hej då ordentligt.

Tina kontaktade oss för support och stöd:
Finns det något som jag kan göra för att få bort detta minne ifrån hennes kropp? Tappa med henne eller på henne när hon sover, vad tror ni? Hon har inte varit ledsen en enda morgon på 4 veckor innan detta hände. Efter händelsen har hon varit ledsen varje dag och även när man bara pratar om förskolan.

Jag rekommenderade Tina att tappa på sin dotters hand eller på fler punkter om det kändes OK för henne. Samtidigt som hon pratade lugnt och rogivande. Göra det som kändes rätt för de båda. Tina var ju själv helt inne på denna linje.

Lugnande inkännande ord och tapping

Igår morse innan förskolan satte jag mig ner med dottern i knät och tappade lite lätt under armen och på handen. Under tiden började jag prata om förskolan. Hon började gråta direkt och grät under tiden jag tappade. Jag fortsatte prata om förskolan, om sandlådan, gungorna, musik osv. Efter en stund kom det ett mer rejälare skrik, som kändes att det kom mer från djupet, svårt att beskriva men det var som om något släppte och kom ut. Det varade bara i några sekunder. Efter det fortsatte hon gråta men lite lugnare. Vi klädde på oss och hon grät, men inte alls så mycket som tidigare dagar. Vi satte oss i bilen och jag började prata om att vi skulle till förskolan. Hon började gråta igen men lugnare, jag fortsatte prata lugnt och positivt om allt som fanns på förskolan som hon leker med. När vi kom fram fortsatte hon va ledsen men hon hade inte den paniken hon haft de andra dagarna. Hon var fortsatt ledsen när jag efter en stund lämnade över henne till personalen hon kände, men slutade gråta ganska snabbt hörde jag. Det var inget spark med benen eller att göra sig hal som en ål för att inte vara i famnen på personalen. Det hade det ju varit de andra dagarna trots att hon kände den personalen. Personalen upplevde också att det hade varit lugnare jämfört med de andra morgnarna då jag frågade hur dagen varit när jag hämtade henne.

Idag bad jag min sambo upprepa samma sak, sätta sig ner med henne och prata lugnt om förskolan och tappa samtidigt. Idag var hon inte ledsen en enda gång. Under tiden han pratade med henne sa hon bara ja, ja. Så det har verkligen hjälpt henne. Jag ska fortsätta på samma sätt några dagar till så att hon verkligen känner sig trygg.

Tycker det är såå coolt och jag är så tacksam för denna metod! Hoppas fler upptäcker hur bra det är!!
Kram Tina

En månad senare skriver Tina och berättar att deras dotter inte varit ledsen någon mer morgon vid lämningen på förskolan sen hon tappade på henne. Helt fantastiskt och något som hon vill dela med sig av till andra föräldrar.

Tina rekommenderar föräldrar att lära sig Mindful Tapping. Starta gärna med en E-kurs