I en by finns det en brunn där alla hämtar vatten. Samtidigt har man problem med att alla barn i byn lider av diarré. Vad ska man göra för att lösa problemet? Ska alla barnen få vaccin mot magsjukan – eller ska man titta på om problemet kanske står att finna i den gemensamma brunnen? Den frågan ställer sig läkaren Nadine Burke Harris TED-talk. Hon byggde upp förebyggande arbete bland barn, ungdomar och föräldrar på Center for Youth Wellness
Vad har diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, rökning, cancer och depression gemensamt?
Svaret på frågan kan tyckas självklart i detta fall. Men tittar man på andra vanliga folkhälsoproblem så som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, rökning, cancer och depression, verkar det som att vårt samhälle har hamnat i fällan av att försöka ge medicin – istället för att titta på vad som finns i brunnen. Det är då Nadine berättar om ACE-studien, som ger oväntade svar på frågan om vad som finns i folkhälso-brunnen.
ACE-studien ger svaret – barndomstrauman
Nadine berättar om en stor amerikansk epidemiologisk studie som gjordes på slutet av 1980-talet. En banbrytande studie som sökte finna svaren på frågan om vad som finns i vår gemensamma folkhälso-brunn. Svaret de fann var både chockerande och alarmerande. Djupt personligt och tragiskt. Samtidigt så allmänt utbrett att de blev förvånade. Och just därför så livsviktigt att börja prata om och åtgärda. Det som finns i folkhälsobrunnen är nämligen: barndomstrauman.
Dosberoende samband mellan barndomstrauma, riskbeteenden och folkhälsosjukdomar
Studien heter ACE-studien (Adverse Childhood Experience, ungefär Negativa barndomsupplevelser) och måste vara en av de viktigaste folkhälsostudierna som gjorts. Den pekar nämligen på ett dosberoende samband mellan barndomstrauma (enligt ACE-skalan), riskbeteenden och folkhälsosjukdomar. Det innebär att ju mer man har med sig i bagaget, ju mer benägen är man att utsätta sig för risker så som kriminalitet och alkohol- och drogberoende. Dessutom är risken högre för att senare i livet drabbas av bl.a. depression, övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar eller cancer. Oavsett hur hälsosamt man har levt i övrigt.
Hjärnans utveckling påverkas av barndomstrauman
Barndomstrauman alltså. Då är det lätt att hamna i sociologiska eller psykologiska förklaringsmodeller. Eller tycka att det skulle vara en anklagelse eller skuldbeläggande av mödrar eller föräldrar. Men förklaringsmodellen som knyter ihop barndomstrauman med folkhälsoproblemen vilar på fysiologiska kunskaper. Då blir allt ganska begripligt och logiskt.
Överväldigande känslor av rädsla, utanförskap, kärlekslöshet, otrygghet eller våld
För när barnhjärnan utsätts för överväldigande känslor av rädsla, utanförskap, kärlekslöshet, otrygghet eller våld, dras fysiologiska och neurobiologiska processer igång. Dessa processer påverkar hjärnans utveckling och felreglerar kroppens nervsystem så att det blir överkänsligt och lättare kommer ur balans. Dessa processer påverkar immunsystemets komplexa funktioner, vilket i sin tur påverkar vår fysiska hälsa, för resten av våra liv.
Din uppväxt påverkar din biologi och därmed din livskvalitet
En psykobiologisk ”Teori Om Allt”
Donna Jackson Nakazawa, en medicinsk journalist som har specialiserat sig på detta område, sammanfattar i sin bok “Childhood disrupted” kunskapen från de över 1500 studier som under årens lopp har byggt vidare på ACE-studien. Hon menar att denna kunskap kan sammanfattas i en övergripande psykobiologisk ”Teori Om Allt”. Den förenande principen i teorin är denna: Din emotionella biografi blir din fysiska biologi, som i sin tur skriver manuset för ditt liv. Eller sagt på ett annat sätt: din tidiga historia påverkar din biologi och din biologi påverkar hur du lever ditt liv.
Tickande hälso-bomber kan förebyggas och behandlas
Men olikt andra ”Teorier Om Allt” har just denna teori haft häpnadsväckande lite påverkan på den medicinska praktiken, säger Dr Felitti, läkaren som gjorde ACE-studien.
”Väldigt få medicin-utbildningar är intresserade av att ta till sig det utökade ansvar som denna förståelse kräver av dem. Med alla studier omkring påverkan av negativa barndomsupplevelser som finns idag, kan vi hoppas att läkare kommer börja se patienter som en holistisk summa av sina upplevelser och förstå att en stressor från länge sedan kan vara en tickande hälso-bomb som har exploderat. Ett medicinskt paradigm, som ser negativa barndomsupplevelser som en av huvudfaktorerna för sjukdomar, skulle kunna spara många patienter åratal i sin tillfrisknande process.”
