Din uppväxtmiljö påverkar din hjärnas utveckling

Din uppväxtmiljö påverkar din hjärnas utveckling. En uppväxtmiljö som missgynnar utvecklingen av hjärnan leder till psykisk och fysisk sjukdomsutveckling. Dessutom emotionella och beteendemässiga problem och inlärningssvårigheter.

”Barnet minns kanske inte, men kroppen minns”.

Forskningen bakom denna utsaga kom med slutsatser som baserades på kunskap som inte var bekväm. Bakgrunden till denna kunskap tillhörde nämligen den privata sfären, hemmet. Många har fått lära sig att inte berätta för andra om vad som försiggår hemma. Men kroppen håller räkning på hur det var när du växte upp.

Uppväxtmiljön påverkar din hjärnas utveckling

Uppväxtvillkoren med bl. a. det som kallas anknytning är den tid då anknytningstrauma och utvecklingstrauma (attachment and developmental trauma), påverkar nervsystemets utveckling under en för hjärnan känslig period.

Uppväxtvillkor som missgynnar utvecklingen av hjärnan leder till sjukdomsutveckling, senare i livet, ibland efter flera decennier. Nu vet vi att de ledande orsakerna till hjärt-kärlsjukdomar, cancer, depression och missbruk är att uppleva extrem stress under barndomen. What the Hell is in the Well? (om ACE studier)

Vanvård i hemmet i form av fysisk misshandel, psykisk misshandel, sexuella övergrepp, att bli negligerad, sakna trygghet, ha en psykiskt sjuk förälder, en alkohol eller drogmissbrukande förälder, växa upp i en kriminellt belastad familj, kan minska en människas livskvalitet, livslängd och ge en försämrad hälsa. Att bli negligerad (kallas ofta att inte bli, sedd, hörd eller berörd) är långt vanligare och förenad med mer skada än att bli utsatt för annan vanvård som fysisk eller psykisk misshandel eller sexuella övergrepp (3 och 4).

Följderna av uppväxtmiljön kan visa sig redan under barn- och ungdomstiden

Följderna av det som ACE studier har visat ett flertal gånger, på olika platser i världen, kan visa sig redan under barndomen och tonåren i form av beteendestörningar som aggressivt utagerande, svårigheter att sitta stilla vid skolarbete, inåtvändhet, social isolering. Men även som mag-tarm problem, huvudvärk, självmordstankar, dåligt självförtroende, ångest, skolproblem, inlärningssvårigheter.

Barn som växer upp under dåliga hemförhållanden växer upp i en miljö som är toxisk för hjärnan. Det som kommer fram i nyhetsmedia är hur socialtjänsten ”missar” en del av dessa barn (1). Men tänk då på att de barn vars ärenden hanteras inom socialtjänsten bara är en bråkdel av de barn som växer upp under toxiska hemförhållanden. Så problemet är gigantiskt och kräver fler åtgärder än vad samhället ger idag för att nå tillräckligt många.

Angeläget för folkhälsan att läka barndomens sår

Det behövs dessutom förebyggande folkhälsoarbete. Det behövs folkhälsoarbete som innefattar lättlärda metoder som är kraftfulla nog för att läka såväl de pågående traumatiska effekterna av vanvård som följderna av de trauman som redan varit. Du har kanske inte hört talas om sådana metoder men de har funnits under några decennier. Utan att väcka den välförtjänta uppmärksamhet i media som kan bidra till att allt fler ges en möjlighet att välja att läka sina trauman och därmed förändra sin livskvalitet. En kortfattad förklaring till varför det krävs nya sätt att agera och nya kraftfulla metoder som allmänheten, efter kort utbildning, kan använda på egen hand, enskilt eller i grupp, följer nedan.

Barnets hjärna och kropp påverkas av relationer

Hjärnan samverkar med autonoma nervsystemet, endokrina system, hjärt-kärlsystem, respirationssystem, mag-tarm system, immunsystem via hjärn-nätverk som använder sig av prediktioner, som förutser fysiologiska anpassningar. Anpassningar till prediktionsavvikelser sker via återkoppling från kroppens inre miljö. Denna återkoppling, feedback, sker via mottagare från kroppens vävnader och leds via interoceptiva nervbanor dvs. afferenta vagala och spinotalamiska nerver. Även våra känslotillstånd, affekt, och känslor (emotions) avhänger av dessa interoceptiva nervsystem. Affekt är något som alltid finns med oss oavsett vad vi gör eller tänker. Så man kan säga att kropp-hjärna samverkar via prediktioner med den sociala miljön. Den sociala miljön med relationer påverkar därför, vilket ACE studierna visat så elegant, hjärnans och därmed kroppens fysiologi. Så det är inte produktivt att särskilja sociala, psykiska fenomen från fysiologiska fenomen. Uppdelningen i kropp respektive själ, kropp respektive hjärna, fysiskt respektive psykiskt är föråldrade modeller som överlåter människors liv i andras händer och hindrar nytänkande. Numera ser vi ingen motsättning mellan det sociala, psykologiska och det biologiska, de samverkar.

Att ifrågasättas kan vara hälsovådligt

Det som belastar människor som är handikappade och inte får den vård de behöver utan att ifrågasättas är också toxiskt för hjärnan (2). När kroppens allostas, vi kan för enkelhetens skull kalla det för en sorts ”fysiologisk budget”, som styrs av förväntad aktivitetsnivå, är på katastrofläge under längre tidsförlopp, då dess ”budget” så att säga övertrasseras, med andra ord går på kredit, blir belastningen ytterligare ”sten på börda” för en redan sjuk människa. Som alltså får en ytterligare försämrad hälsa och därmed kräver ännu mer vård som måste ansökas om, som kanske avslås, som känns förnedrande, vilket skapar ytterligare ”budgetförlust” dvs. tär ännu mer på kroppens resurser.

Somatiska metoder kan läka trauman

Sjukdomsutvecklingen späds med andra ord på. Det är alltså inte bara sociala skäl, som ju är förhållandevis lätta att rätta till med politiska åtgärder, som är viktiga att tänka på. Trauma är inte psykologiskt utan biologiskt. Därför bör läkning av trauman ske med adekvata metoder. Idag vet vi att metoder som arbetar ”bottom-up”, dvs. olika former av somatiska metoder är säkra, effektiva och tolereras av människor. dvs. de ger inte de obehag eller den risk för re-traumatisering som samtal kan ge.

Satsa på en god miljö för hjärnan

Medan staten, kommuner och andra aktörer agerar för att lösa viktiga sociala och ekonomiska förhållanden så är det förmodligen lätt att glömma bort den inre miljöns betydelse för hälsa, välbefinnande och prestation.

Det är en oerhört angelägen fråga att på bred front ge människor kunskaper och metoder som kan göra deras liv lättare och öka deras livskvalitet!

Socialsekreterare uteslöt att Eddie Wagerland misshandlats – efter första mötet med familjen

2 SVT GRANSKAR LSS-LAGEN

3 Neglect Att ständigt bli negligerad (kallas ofta att inte bli, sedd, hörd eller berörd) är långt vanligare och förenad med mer skada än att bli utsatt för annan vanvård som fysisk eller psykisk misshandel eller sexuella övergrepp.

4 In Brief: The Science of Neglect – Center on the Developing Child at Harvard University