Vad innebär en psykisk diagnos för hälsan?

Oenighet mellan läkare gällande vilka diagnoser som ska ställas är normalt, alltså inget undantag.

Psykiatriker som självständigt utvärderade en individ var överens om att de hade depression endast 4 till 15 procent av gångerna.
Denna brist på konsekvens kan bli förståelig när man jämför symptomen på ångest och depressiva besvär.
Två läkare kan nämligen namnge samma symtom olika.

Före utgivningen av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder, Fifth Edition (DSM-5) 2013, genomfördes fältförsök i verkliga miljöer för att se hur användbar den här ”bibeln” var för mentalvårdsläkare. I att ge användbara och tillförlitliga diagnoser. Och därmed anpassad behandling.
Du tror kanske det är uppenbart om någon är deprimerad eller inte?
För varje psykiatrisk diagnos, som t. ex. schizofreni, PTSD, alkoholmissbruk, beräknades en poäng för tillförlitlighet mellan bedömare. Det vill säga hur mycket två läkare är överens med varandra om att en person har en viss diagnos.

Du tror nog att det är uppenbart om någon är deprimerad eller inte?

Tyvärr är det så att psykiatriker som självständigt utvärderade en individ bara kunde hålla med om att personen hade depression i 4 till 15 procent av fallen.

Tillförlitlighetspoängen mellan bedömarna var densamma för diagnoser av generaliserat ångestsyndrom GAD, mild traumatisk hjärnskada och antisocial personlighetsstörning.

Baserat på dessa fynd, om du får diagnosen depression av en läkare som använder DSM-5, finns det 85 till 96 procents chans att om du gick till en andra läkare så skulle den läkaren inte diagnostiserat dig med depression. Det är med andra ord bara 4 till 15 procents chans att denne skulle göra det!

En orsak till läkares bristande konsekvens blir förståelig då man jämför ångest och depressiva besvär och dess symtom-beskrivning. Historiskt sett har ångest och depression setts som två distinkta sjukdomar. DSM, som senast reviderades i mars 2022 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition, Text Revision (DSM-5-TR) definierar generaliserat ångestsyndrom, GAD, som överdriven ångest och oro, förväntans-ångest, som inträffar under fler dagar än man är besvärsfri, under minst en sex månaders period och som hänför sig till flera händelser eller aktiviteter, som arbete eller skolprestationer.

Enligt DSM-5-TR, för att uppfylla kriterierna för egentlig depression (MDD, major depressive syndrome), måste fem eller fler av nio symtom ha varit närvarande under samma tvåveckorsperiod. Åtminstone ett av symptomen är antingen nedstämdhet eller förlust av intresse eller njutning. Andra symtom är koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, lätt trötthet. Intressant nog är dessa symtomkriterier detsamma för både depression (MDD) och ångest (GAD).

Överlappning av symtom leder till hög andel dubbeldiagnos

Denna överlappning av symtom har lett till en hög förekomst av dubbeldiagnos, sam-sjuklighet (s.k. komorbiditet) mellan GAD och MDD. Detta innebär att många personer som diagnostiserats med ett av dessa tillstånd också diagnostiseras med det andra. Till exempel fann en världsomspännande undersökning att 45 procent av personer med livstids depression (major depression) också bar på en livshistoria fylld av ångest.

Nästan hälften av personer med depression säger att de också har ångest

Andra studier har funnit samsjuklighetsfrekvenser mellan GAD och MDD som sträcker sig från 40 till 98 procent. Höga samsjuklighetsfrekvenser (komorbiditetsfrekvenser) förekommer mellan många av DSM-diagnoserna.

Mot denna bakgrund borde vi kanske ta mentala, psykiatriska diagnoser med en nypa salt. Du kan få en diagnos från en läkare och upptäcka att om du går till en annan kan du få en annan diagnos – eller några extra. Vissa läkare ger oftare diagnosen depression medan andra läkare kan vara mer benägna att ge diagnosen ångest.

Ta diagnoser med en nypa salt

Detta betyder kanske inte att diagnoser är helt värdelösa, men det betyder att vi bör behandla dem mindre bokstavligt.
Vi behöver tänka på att två läkare kan se samma person med samma symtom men ändå ge dem olika diagnoser. Kanske beroende på läkarens benägenhet, förkärlek eller skillnader i utbildning mellan läkare. Men även på vad klienten väljer att ta upp vid besöket.

Vi behöver således inse att läkares uppfattningar är subjektiva och att det kan finnas flera ”sanningar”.

Låt oss se våra psykiska diagnoser som beskrivningar, inte som förklaringar

Darwin uttryckte samma tankar som statistiker gör idag. Egenskaper varierar inom arten. Det finns ingen mall för vad som är normalt.

Det finns ingen mall för vad som kan ge upphov till en viss diagnos

Låt oss dessutom inse att den ena personens diagnos inte har samma orsaksbakgrund som den andra personens. ACE och ALE studier liksom anknytningsteorier belyser detta.

Genetik kan spela viss roll men det är svårt att härleda för så pass komplexa fenomen som tankar, beteenden, allostas, affekt och känslor. Däremot vet vi att epigenetiska förändringar som nedärvs eller härrör från uppväxtmiljö, sociopsykologiska och socioekonomiska bakgrunder spelar stor roll för vår psykiska hälsa.

Bör alla med samma diagnos ha samma behandling?
Eftersom det inte finns någon mall för vad som ”normalt” ger upphov till en viss diagnos finns det med andra ord inte heller något som säger att alla med samma diagnos skall ha samma behandling.

Vad innebär en psykisk diagnos för hälsan?

Ja, det kan för den enskilde individen vara att man får den uppmärksamhet och särställning man kan behöva i hemmet, skolan och arbetslivet. Man får en form av erkännande att man är sjuk och inte ”konstig”. Man får kanske rätt till att sjukskrivas, får rättighet att få utskrivet läkemedel, som man då hoppas skall vara en hjälp med de symtom som minskar livskvaliteten. Man kanske får rätt till högkostnadsskyddad psykoterapi för att lindra de besvär man har.

Kan man göra något annat än att ställa diagnos?
Det finns sedan decennier tillbaka effektiva frågeformulär som med ett fåtal frågor av enkel karaktär upplyser såväl behandlande läkare som patient om vad som kan behöva ”ställas till rätta” för att besvären skall minska, lindras eller kanske t.o.m. upphöra. Dessa frågeformulär är väl karakteriserade i stora studier på flera platser i världen och därför betryggande att använda sig av för både läkare och patient.

De mest kända, men inte rutinmässigt använda frågorna, är de tio ACE frågorna och de frågor som ingår i INTERHEART studien. Med dessa frågor, som tar några minuter att besvara, får man en klarare bild av bakgrunden till besvären.

Bakgrunden till besvären kan ge lösningar

Med den bakgrund som svaren på frågorna ger är det betydligt lättare att föreslå lösningar.
Nu uppstår däremot frågan om vilka som har användbara och effektiva metoder byggda på det vetenskapliga underlag som gör att de kan hjälpa den vårdsökande med mer än symtomlindring. Och som dessutom gör att de inte enbart behöver förlita sig på terapi utan också lär sig vad och hur de kan öka sin hälsa på egen hand. I sig själva och/eller som komplement till de vanliga förslagen motion, meditation, kost, motiverande samtal, tanketräning och beteendeträning.

Metoder som når djupare och som ger mer av bestående förändring är kostnadseffektiva. De kan ge patienter en känsla av empowerment, egenmakt. ”Jag kan själv” säger det lilla barnet förtjust. Dess självkänsla stärks i samma ögonblick.

Referenser

1. Lieblich, S., Castle, D., Pantelis, C., Hopwood, M., Young, A., & Everall, I. (2015). High heterogeneity and low reliability in the diagnosis of major depression will impair the development of new drugs. BJPsych Open, 1(2), E5-E7. doi:10.1192/bjpo.bp.115.000786
2. Regier, D. A., Narrow, W. E., Clarke, D. E., Kraemer, H. C., Kuramoto, S. J., Kuhl, E. A., & Kupfer, D. J. (2013). DSM-5 field trials in the United States and Canada, Part II: test-retest reliability of selected categorical diagnoses. American journal of psychiatry, 170(1), 59-70.
3. Facts & Statistics: Anxiety and Depression Association of America, ADAA. Facts & Statistics | Anxiety and Depression Association of America, ADAA. (n.d.). Retrieved June 24, 2022, from https://adaa.org/understanding-anxiety/facts-statistics
4. Centers for Disease Control and Prevention. (2022, March 25). FastStats – depression. Centers for Disease Control and Prevention. Retrieved June 24, 2022, from https://www.cdc.gov/nchs/fastats/depression.htm
5. American Psychiatric Association Publishing. (2022). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: Dsm-5-Tr.
.