Hög stress och svåra livshändelser ökar risken för stroke

Forskningen har ännu en gång visat sambandet mellan stress & hjärt-kärlsjukdom

I januari 2022 publicerades en internationell forskningsstudie i JAMA med forskare vid Göteborgs universitet som huvudförfattare. Man visade att risken för hjärt-kärlsjukdom ökar med stigande stressbelastning i form av själv-upplevd stress, ekonomiska problem och negativa livshändelser. Risken för både hjärtinfarkt och stroke kunde kopplas till hög stressnivå. Ökningen var generellt 25 -30 %. Men för just stroke var den 30 % vid kraftigt frustrerande stress.

Studien som omfattade 118 706 individer, män och kvinnor i åldern 35 till 70 år utan tidigare hjärtkärlsjukdom gjordes i 21 länder. Såväl låginkomstländer som medel- och höginkomst länder ingick. Vanligtvis undersöks stressfenomenet endast i västerländska länder. “Psychosocial Risk Factors and Cardiovascular Disease and Death in a Population-Based Cohort From 21 Low-, Middle-, and High-Income Countries” (1) & (2)

Man fann att hög stressnivå var associerad med hjärt-kärlsjukdom och stroke även efter justering för sociodemografiska faktorer och hälsoriskbeteenden. Alltså – det är inte enbart ett västerländskt problem!

”Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar med stigande stressbelastning i form av själv-upplevd stress, ekonomiska problem och negativa livshändelser. Risken för både hjärtinfarkt och stroke kunde kopplas till hög stressnivå. Resultaten bekräftar vad tidigare forskning visat”.
Annika Rosengren

Negativa livshändelser och ekonomiska bekymmer är stressande

Personerna som ingick i studien fick inledningsvis svara på frågor om upplevd stress det senaste året. Stress definierat som att man känt sig nervös, retlig eller ångestfylld på grund av förhållanden på arbetet eller i hemmet, om man haft ekonomiska svårigheter, eller om man upplevt svåra händelser i sitt liv. Svåra händelser var exempelvis förlust av arbete, pensionering, förlust av skörd eller affärsmisslyckande, separation eller skilsmässa, make/makas död, familjemedlems död eller allvarlig sjukdom.
Dessa mått på stress lades samman till en skala från 0 (ingen stress) till 3 (svår stress). Klassningen av stressnivåer gjordes innan sjukdoms-fallen inträffade. Hög psykosocial stress, mättes alltså som en sammansatt poäng av självupplevd stress, livs-händelser och ekonomisk stress.

I tidigare studier har man frågat om stressnivåer hos personer som redan fått hjärtinfarkt eller stroke. Bland annat gjordes detta i den stora INTERHEART-studien där 52 länder ingick. Ett sådant förfarande kan vara osäkert då förmodligen fler personer tenderar att svara jakande på stressfrågan. (3)

Annika Rosengren har forskat inom området i mer än 20 år. 2009-2010 publicerade hon artiklar där stress begreppet diskuterades. Följande kunde då läsas: “Stress på arbetet och i familjen, negativa livshändelser, brist på kontroll, låg socioekonomisk status och depression är några av de faktorer som har visats påverka risken för hjärtinfarkt, stroke eller olika intermediära faktorer som fetma eller diabetes“. (4)

Om vi vill minska risken för hjärt-kärlsjukdom globalt, behöver stress också betraktas som en modifierbar riskfaktor, säger Annika Rosengren.

Allt som kallas stress är en gemensam underliggande faktor för många av våra vanligaste folksjukdomar. Utöver hjärtkärlsjukdomar med stroke, så återfinner vi diabetes, depression och övervikt/fetma. Därför är det av yttersta vikt att vi enas om när vi pratar om stress. Utan definition av begrepp så går vi vilse. Med fel fokus kan eftersträvade effekter utebli. Både tid och pengar kan förslösas.

Mental stress och fysisk ansträngning ökar risken för hjärtinfarkt

Februari 2022 hade man på Vetenskapsradion ett inlägg om mental stress och dess ökade risk för hjärtinfarkt. En ”nyhet” som snabbt spred sig i pressen. Artikeln med samma namn fanns att läsa i Svenska Dagbladet, Sydsvenskan och i ett flertal lokala tidningar. (5)

Studien som publicerats i JAMA var gjord i USA. Den visade att personer som fick syrebrist i hjärtat av både mental stress och fysisk ansträngning löpte större risk att få ytterligare en hjärtinfarkt eller att dö. Man uttryckte detta som att en person som inte tål stress så bra eller upplever stress vid låg nivå har en ökad risk att drabbas av komplikationer till sin hjärt-sjukdom.

Stefan James, professor i hjärtsjukdomar vid Uppsala universitet uttryckte sig på följande sätt: ”den värsta stressen är den som innebär att människor inte har möjligheten att bestämma över sina egna liv. De kan vara utan arbete, ha dålig ekonomi, en osäker situation eller kanske inte behärskar svenska språket. De patienterna drabbas hårdast”.
Ganska oprecist och lite luddigt formulerat.

I den refererade forskningsstudien påtalade man att resultaten bekräftar det som tidigare visats, framförallt i INTERHEART-studien där 52 länder ingick dvs. där svenska forskare har en framträdande plats. Men om detta nämndes inte något vare sig i programmet eller av någon journalist. “Stress and a Heart Attack: Is There a Connection?” (6)

Vari ligger nyheten och varför reagerade journalisterna?

Fanns det ett underliggande budskap? Något som passade väl in i nyhetsrapporteringen. Åtgärder som är opportuna att föra fram. Upprepa det som tidigare sagts vad gäller goda råd.

Låt oss titta på vad man rekommenderar för åtgärder mot stress. Även i ovanstående forskningsstudie kom man med en räcka s.k. handgripliga råd. Samma gäller i den svenska vårdsektorn – råd finns. Men hjälper de? Räcker de till?

Och tar de överhuvudtaget upp de mest grundläggande och bakomliggande orsakerna? Livshändelser och barndomsupplevelser, ekonomiska bekymmer och klimatkriser.

Svaren är ganska givna – NEJ! Varken det ena eller det andra.

Folkhälsomyndigheten i Sverige använder som indikator på “stress” fortfarande enbart ordet stress vilket vi vet är trubbigt och oprecist. “Känner du dig för närvarande stressad?” “Inte alls”, “I viss mån”, “Ganska mycket” och “Väldigt mycket”. För att kategoriseras som stressad krävs att man svarat ja på alternativ 3 eller 4.

Rekommendationer för att hantera stress

Från den offentliga vården rekommenderar man följande:
* Lär dig sätta gränser, ta kontroll och våga säga nej
* Motionera och träna regelbundet
* Sov ordentligt
Lätt sagt – svårt gjort. Hade man haft denna förmåga så hade det ju inte varit ett problem.

Allmänna råd och rekommendationer som vårdinrättningar, företagshälsovård, psykologer m.fl. delar med sig av är följande: ”mer sömn än vanligt, vila, fysisk aktivitet, regelbundna pauser, avslappningsövningar, umgås med personer du tycker om, begränsa intaget av alkohol och droger, vara ute i naturen, mindfulness.”

Likartade rekommendationer för att hantera stressen förekom i studien ovan samt generellt sett i amerikanska medier.

Vad är stress och vad stressar?

Vad stress är råder det väldigt skiftande tolkningar av, även rena missuppfattningar florerar. Stress är ett begrepp som borde bytas ut. Modern neuroforskning kan nu tydligare förklara de fysiologiska effekterna. Då kan vi landa i mer enande och begripliga begrepp. Men detta får anstå till en egen blogg.

En studie som ville klargöra och identifiera faktorer som kunde öka risken för hjärtkärl-påslag och sjukdom gjordes med en grupp universitetsstudenter. Man testade utslaget av mental stress genom olika psykologiska tester.

Studien visade korrelation mellan hjärt-kärl påslag och mental stress vid dessa tester. Men dessutom fann man att effekten berodde på tidigare erfarenheter av känslomässiga och fysiska övergrepp samt fysisk försummelse. Denna korrelation med förändringar i hjärt-frekvensen och ökad mental stress var även visade i tidigare studier. Även pilotstudier från Rwanda med unga kvinnor som traumatiserades under folkmordet 1994, visade att de löpte hög risk för hjärt-kärl sjukdomar. “Cortical control of the autonomic nervous system” (7)

Allvarliga barndomstrauma i form av fysiska, psykiska, sexuella övergrepp på barn är en vanlig riskfaktor för kardiovaskulära sjukdomar tidigt i livet vilket flera studier har visat. Genom att fråga ungdomar och kolla upp, åtminstone riskgrupper, har man möjlighet att underlätta, och i bästa fall minska övriga riskfaktorer, och förhoppningsvis reducera stroke och hjärtinfarkt hos dessa unga vuxna. Forskningsresultat från USA visar detta. Se bl.a. ”Physical and Sexual Abuse in Childhood as Predictors of Early-Onset Cardiovascular Events in Women”. (8)

Läs även bloggen ”Trauma i barndomen ökar stresskänsligheten”

Sammantaget ger detta stöd för konceptet att barndomstrauma, dvs. svåra livshändelser, är korrelerade med stroke och hjärtsjukdom. Vilket medför och betyder att stressbegreppet måste åtföljas av en definition på vad man menar med begreppet stress.

Då blir det självklart att använda definitionen från bl.a. INTERHEART studien.
”Med stress menar vi att man känner sig spänd, retlig, nervös, ångestfylld eller har svårigheter med sömnen till följd av förhållanden på arbetet eller i hemmet”. Samt ”ekonomiska problem, negativa livshändelser, bristande känsla av kontroll och depression”.

Hur minskar vi risken för hjärtinfarkt och stroke?

En väg som hjärtforskningen förespråkar är att bättre kunna förutse hjärtinfarkt och stroke och därmed kunna ge individuella behandlingar. För detta avsätts stora summor till olika forskningsprojekt. Man anser att det krävs stora prospektiva studier. Man tittar också på betydelsen av att använda blodbiomarkörer i syfte att förutse risken för att insjukna i stroke. Genforskning pågår också.

Samtidigt är det redan med stor tydlighet visat att man med två enkla frågor kring självupplevd stress i arbetet och i hemmet 12 månader före infarkten kan skatta den mentala stressen och därmed korrelationen till stroke och hjärtinfarkt.

Men sedan krävs relevanta effektiva metoder att ta hand om dessa stressfaktorer. Då handlar det om mer än bara ha lite avslappning och återhämtning, mindfulness och jogging. Vi måste gå till grunden med det som driver, bl.a. händelser av signifikant betydelse. Trauma, negativa livshändelser, barndomsupplevelser av negativ art samt levnadsvillkor då ekonomi, arbete, sjukdom är under icke-kontroll.

Med “rätt” metoder kan då både “obotlig” hjärndimma, hjärntrötthet och stresspåslag försvinna. Läs och hör Linda berätta om hur hennes sviter efter ministroken kunde ge vika för ett riktigt gott mående.
Mina minnen kring händelseförloppet är nu lugna och jag kan tänka på det utan att uppleva den fruktansvärda frysreaktion och dödsångest som då infann sig och som jag sen ofta kunde hamna i.
Och nu är mitt liv så mycket bättre. En enorm kärleksfullhet för min man, för min son och för livet. Jag mår mycket, mycket bättre än jag någonsin gjort. Allt på grund av Mindful tapping.”

Förståelsen för vad stress är och innebär bygger fortfarande mestadels på gammal kunskap. I dag finns en ny syn på hur hjärna och kropp interagerar och samverkar med den fysiska och sociala omgivningen.

En kortfattad beskrivning av detta finns i EPICA Modellen.

Refersnser

1. Psychosocial Risk Factors and Cardiovascular Disease and Death in a Population-Based Cohort From 21 Low-, Middle-, and High-Income Countries.
2. 25-30% ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid frustrerande stress.
3. Association of psychosocial risk factors with risk of acute myocardial infarction in 11119 cases and 13648 controls from 52 countries (the INTERHEART study): case-control study.
4. ”Psykisk stress ökar risken för kardiovaskulär sjukdom” av Agneta Rosengren, Läkartidningen Livsstil och Hälsa 2010.
5. Mental stress ökar risken för hjärtinfarkt.
6. Stress and a Heart Attack: Is There a Connection?
7. Cortical control of the autonomic nervous system.
8. Physical and Sexual Abuse in Childhood as Predictors of Early-Onset Cardiovascular Events in Women.
9. Trauma i barndomen ökar stresskänsligheten
10. Mindful Tapping tog mig från en ministroke till att må bättre än någonsin.
11. EPICA Modellen

*