Mindful Tapping, teorin bakom metoderna – del 1 av 2

Hur fungerar tapping, långsamma rörelser, långsam strykande beröring, TAT (stilla beröring) , spontana skakningar som tar oss ur frys- och immobiliseringstillstånd och ögonpositioner som förändringsverktyg för hjärnans minnesprocesser? När fungerar de dvs. vilka villkor behöver uppfyllas för att nervsystemet skall transformera minnen?

Med arbetssätt som är anpassade efter hjärnan sker förändringen så mycket lättare

I en artikel i Aeon, 2020 med titeln ”The Need to Touch” tar författaren upp en viktig del av den kunskap om nervsystemet som vi har idag. Den kan sammanfattas ungefär så här.

The language of touch binds our minds and bodies to the broader social world.
Beröringens språk sammanför våra kroppar och sinnen med den sociala världen.

Genom att utvidga detta poetiska uttryck till ”beröring och rörelser sammanför minnen förankrade i kropp, nervsystem och den sociala världen” så blir innebörden så mycket större.
Beröringens och rörelsens språk är kunskap som kan tillämpas rent praktiskt. Kunskap som kan användas till att förändra såväl hälsa, hur och vad vi uppfattar, handlar och tänker (perception and action). Men då krävs några fler ingredienser för att förstå hur kunskapen kan användas i detta syfte.

Beröring, rörelse och ögonpositioner sammanför minnen förankrade i kropp, nervsystem och omvärlden

Ett annat sätt att uttrycka detta på är ungefär så här, ”An Embodied Brain in the World”. En Mind-Body-World för att travestera på populär terminologi, med betoning på vår sociala värld och hur den formar oss. Men också, att det vi lärt oss om världen och oss själva, går att förändra.

Vår sociala värld, alltså människor, är den värld som formar oss, på gott och ont. Ja, gener behövs förstås också men detta spår lämnar vi åt sidan för att få fram denna bloggs budskap om de nycklar till förändring som nervsystemets evolution tillhandahållit. Dessa ”verktyg” har vi tillgång till, förutsatt att vi vet om det. Om vi använder kunskapen om interaktionen mellan hjärna-kropp-människor kan vi utveckla oss inom områden som är avgörande för vår livskvalitet. Mental och fysisk hälsa, hur vi handlar, hur vi tänker. Generellt hur vi mår själva och i relationer och hur vi presterar.

Upplevelserna formar oss

Upplevelser av det vi ser, hör, luktar, smakar, berör, beröring, våra rörelser, vår kropp i det tredimensionella rummet, vår kropps föränderliga inre, hur vi känner oss, är upplevelser som alla människor delar. Det lär oss något om oss själva och om andra. Men det är viktigt att tänka på att all inlärning föreligger i form av en personlig variant. Beroende på hur vi växer upp, uppväxtvillkor.

Dessa olika villkor går under namn som anknytning, omvårdnad och omsorg men kan enkelt sammanfattas som sociala relationer. Ekonomiska och politiska strukturer, kultur, etnicitet och religiös övertygelse är naturligtvis en del av de sociala villkor vi växer upp i. Allt kan sammanföras under huvudrubriken sociala relationer.

Allt verkar frid och fröjd tills det sker något oväntat i dessa sociala relationer. När det sker avvikelser i våra upplevelser, i förhållande till det vi redan kände till dvs. har lärt oss, noterar hjärnan detta. Avvikelser från det vanliga är viktiga att notera. Så att vi kan rätta till våra förutsägelser om världen, såväl om den yttre som om vår inre. De kallas för prediktionsavvikelser (prediction error). De avviker nämligen från det hjärnan predikterade (förutsåg och simulerade) och bör därför ”läggas på minnet” dvs. läras för att kunna användas vid kommande liknande tillfällen. Avvikelser är viktiga att notera eftersom de är kostsamma för vår energibudget och i reell eller överförd bemärkelse har överlevnadsvärde. (Bloggar om prediktion i referenser).

Våra medmänniskor är för oss både de mest skadliga och de mest välgörande djuren på vår jord. Relationernas kvalitet har en avgörande betydelse för vår mentala hälsa, fysiska hälsa, vårt sätt att agera och uppfatta, beteendemönster, känslomönster och tankemönster. Detta är övertygande visat men kanske ännu inte så välkänt som det förtjänar att vara.

Visste du förresten att dåligt humör och beteende kan vara en simulering av inlärda beteende- och känslomönster under uppväxten?

Samspel mellan kropp och hjärna. Hur kroppen bär bördorna av våra erfarenheter.

Uppmärksamma dina lärprocesser – medveten uppmärksamhet – neurosomatisk mindfulness

Genom att medvetet uppmärksamma vad som sker i kropp, sinne och tankar då man minns eller påminns om något som är emotionell signifikant kan man, under vissa givna förutsättningar, förändra sin upplevelse av det förflutna och det sätt som det fortfarande påverkar vårt liv. (emotional learnings-Bruce Ecker)

Det gäller att skapa de villkor för förändring som hjärnan accepterar. Dessa är biologiska egenskaper som är inneboende i nervsystemet och utvecklats under evolutionen. Dessa egenskaper hos nervsystemet har alltså inte uppkommit som ett resultat av psykologiska, sociala och medicinska teorier.

När minnen befästs, konsoliderats, kan de åter ”öppnas upp”. Då kan de antingen konsolideras dvs. befästas i samma form eller i en ny förändrad form, re-konsolideras. Rekonsolidering av minnen orsakar i sin tur förändring i de tankemönster, handlingsmönster och hälsomönster som tidigare drevs av dessa minnen. Det är med andra ord en lärprocess som vi kan påverka. När vi väl har nycklarna till denna process, vilket vi lyckligtvis har nu. Neurobiologin har, första gången 2004, visat vad nervsystemet behöver för att bestående transformering skall kunna ske.

Upprepning av samma förstärker mer av samma. Precis som man sade i skolan att man skulle göra för att lära sig. ”Upprepning är inlärningens moder”. Skillnaden mellan skolkunskap (semantiska minnen) och det vi lär av livet i form av episodiska, explicita minnen respektive implicita viscerosensoriska (affektiva och allostatiska) och somatosensoriska minnen (”muskelminnen”) ligger i själva innebörden av det vi upprepar dvs. vilken påverkan det har på vårt välbefinnande. I positiv eller negativ bemärkelse.

För att minnen skall kunna förändras och förändringen skall bli bestående, dvs. inte bearbetas som i samtalsterapi, utan istället transformeras dvs. förändras för gott, krävs vissa förutsättningar för arbetssättet. Dessa har beskrivits i den neurovetenskapliga forskningslitteraturen under 2000-talet.

Motsägelsefull information som bryter obehaget kan uppdatera nervsystemet

För att bestående förändring skall kunna ske behöver nervsystemet få motsägelsefull information s.k. prediction error eller mismatch, i förhållande till det aktiverade minnet. Detta har neurovetenskaplig forskning visat klart med början 2004. Bruce Ecker kallar den praktiska tillämpningen i klientarbete för TRP, terapeutisk rekonsoliderings process. Vi använder TRP inom Mindful Tapping för samtliga tekniker vi använder.

Minnen har komponenter från de yttre sinnena (exteroception), de inre sinnena (proprioception och interoception*) och från tankar, om oss själva, andra och världen (grundade meningar, attityder, beliefs och core beliefs).

Vi kan skapa motsägelsefulla upplevelser till ursprungliga minnen på flera olika sätt. Arbetssättet skall vara enligt det som neurovetenskaplig forskning visat för att fungera. Detta är som sagt oberoende av psykologiska och populärpsykologiska teorier.

Motsägelsefulla upplevelser (mismatch/prediction error) kan vi få genom att använda mjuk mild beröring som i tapping eller affektiv beröring (strykningar). Långsamma medvetet inkännande rörelser (Mindful Movements), TAT (stilla beröring) , spontana skakningar som tar oss ur frys- och immobiliseringstillstånd eller speciella ögonpositioner (Mindful Eye Position) är andra sätt som är effektiva. Även för problem vi inte kan nå via ord!

Vi kan också aktivera problemlösande instruktioner som transformerar känslomässiga problem (Be Set Free Fast). Känslomässiga problem kallar Bruce Ecker emotional learnings.

Vi kan använda individens egna spontana motsägelsefulla upplevelser i form av inre bilder, filmer, affekt och förnimmelser etc. Eller klientens ord och tankar (beliefs och core beliefs, schema) exempelvis genom att använda PT, Papegoj Tekniken eller Be Set Free Fast.

Men observera, arbetssättet skall INTE styras av den som guidar processen. Istället gör man den terapeutiska re-konsoliderings processen, TRP tillsammans med någon på ett inkännande och ”intuitivt” sätt och framförallt på den personens villkor. Utan tolkning, överslätande eller korrigerande tankar från den som guidar processen.

Hur man använder ögonpositioner i den terapeutiska rekonsolideringsprocessen och hur ögonpositioner relaterar till minnen och hjärna-kropp-omgivning samverkan tas upp i Steg 3 utbildningen i Mindful Tapping. Bakgrunderna, förklaringarna och tillämpningarna är så pass omfattande att de inte ryms inom denna blogg utan kommer i Mindful Tapping, teorin bakom metoderna – del 2 av 2.

Exteroception – interception och proprioception.

De interoceptiva och proprioceptiva processerna måste påverkas

Den kunskap om nervsystemet som vi känner till idag kan då den tillämpas, användas för att förändra interoceptiva och proprioceptiva processer. Detta är nödvändigt för att kunna förändra det som driver hälsa, handlingar och perception. Det är alltså inte själva berättelsen som är viktig, utan upplevelsen på alla andra plan som utgör kärnan i de problem man upplever som problematiska.

Genom Mindful Touch, Mindful Tapping och Mindful Movements skapar vi avsiktligt de motsägelsefullheter som behövs för att transformera aktiverade minnen. I EmoTrance, en metod som skapades av Silvia Hartman 2001, och vars arbetssätt sedan länge inkorporerats i våra metoder, tillåter man individens naturliga, inneboende, lust att använda sina händer till att stryka längs med eller över sina armar, ben och kropp, det som vi kallar för Mindful Touch. Som om man borstar bort eller viftar bort det som upplevs inom, på och runt omkring. Man kan då också röra på, skaka eller vifta på fötterna, händerna, armarna eller vad som känns bekvämt.

Interoceptiva och proprioceptiva minnen samverkar med auditiva minnen. Det som gör detta möjligt är en samverkan som simuleras av hjärnan. Prediktiva processer gör att både vad som känns, hur det känns dvs. perception och kroppens allostas dvs. det som behövs för att göra rörelserna och rörelserna i sig (action) kan simuleras. För att sedan anpassas till nya prediktioner via prediktionsavvikelserna

Från kroppen leds interoceptiva signaler till hjärnan via vagusnerver och spinothalamiska nerver. Från ansiktet förmedlas tapping/beröring/rörelse via nerver i ansiktet som trigeminal- och facialisnerver.

Beröring ger positiva effekter

Att beröring ger positiva effekter vet förmodligen de flesta. Att stryka över eller hålla en hand är välgörande, det vet de flesta. Men vad är det som händer, varför känns det bra?
Beröring skapar positiva effekter på affekt och fysiologi vilket bl.a. beror på mekanosensorer av flera olika slag. Nerver av C-fiber typen är känsliga för beröring.

Men det finns fler förklaringar till att långsamma rörelser, tapping, strykningar och spontana skakningar som tar oss ur frys- och immobiliseringstillstånd ger effekter. Upptäckten av piezoproteiner i cellmembraner är en sådan (2021-års Nobelpris i medicin eller fysiologi). Piezoproteiner är gigantiska molekyler, vilka utgör kanaler för jontransport som i sin tur aktiverar celler. Piezo-proteiner är tryck- och spänningskänsliga. Sagt med andra ord, de kan aktiveras av rörelser och beröring. De är också viktiga för vår tredimensionella upplevelse av oss själva eller sagt med andra ord av oss själva i rummet. Kallas för proprioception. Även vestibularis dvs. balanssinnet deltar i den rumsliga orienteringen.

Hörande är beroende av att transformera mekaniska signaler till elektriska signaler. TMC1 är exempel på ett sådant protein. OSCA känner av det osmotiska trycket i t.ex. njurar.

TMC1, OSCA och TMEM63 är proteiner som kartläggs för sin spännings- och tryckkänslighet. Det finns enligt forskare inom området många fler mekanosensorer att upptäcka. Vi har knappt gjort mer än skrapat på ytan. Mekanosensoriska molekyler förekommer inom både växt- och djurriket.

Mekanotransduction, omvandling av mekaniska stimuli till elektriska signaler är således en grundläggande process som ligger bakom essentiella fysiologiska funktioner som beröring, hörsel, proprioception, balans. Även mekaniskt förmedlad smärta, nociception, kan förmedlas via påverkan på jonkanaler som TACAN (Tmem120A).

Fysiologisk förklaring till beröring som tapping, strykningar samt rörelser

Vid beröring sker en multisensorisk integration. Tapping, långsamma strykningar, långsamma rörelser och spontana skakningar som tar oss ur frys- och immobiliseringstillstånd är motsägelsefulla signaler (mismatch/prediction error)som sänds till viscerosensoriska och somatosensoriska delar av hjärnan. Dessa ingår i den informationshantering som påverkar allostas och affekt. Kroppens budget (allostas) och hur vi mår (affektiva processer). Det innebär att hur vi mår, känner oss, handlar, beter oss, kroppens fysiologi och våra tankar påverkas. Exempel på kroppens budgetsystem är immunsystem, autonoma nervsystem (polyvagal teori), hormonsystem, hjärt-kärl system, andning, inre organ, matsmältning.

Somatiskt ”mindfulla” dvs. medvetet kroppsligt uppmärksammande tekniker görs i förhållande till minnen som är aktiverade. Antingen spontanaktiverade som med Tap Out Daily eller medvetet aktiverade i en egensession eller terapisession. När aktiverade minnen, semantiska, episodiska och somatiska implicita (icke medvetna) minnen möts av motsägelser (prediction errors) i förhållande till dessa minnen re-konsolideras de. Det innebär att de lagras i en ny förändrad form. Det gör att de inte längre kan ge upphov till negativt agerande, beteenden, affekter och känslor som de gjorde före denna process. Denna process behöver, i motsats till vad som gäller för de vanligen använda terapiformernas motverkande tekniker (counter-active), inte upprepas för att resultaten skall kvarstå. Som en följd av denna terapeutiska rekonsolideringsprocess, TRP, förändras fysiologi, affekt, handlingar, beteende, tankar och hälsa i positiv riktning med bestående resultat.

Prediktionsloopen. Att förändra förutsägelserna

Något motsägelsefullt krävs men flera komponenter behövs

En i förhållande till det ursprungliga symtomgenererande ”problemet” sensorisk eller kognitiv motsägelse kan utgöra den mismatch/prediktionsavvikelse, som gör transformering möjlig. Svårare än så är det inte!

Detta har om och om igen bestyrkts av neurofysiologisk forskning under 2000-talet.

Vi använder oss av metaforen FAT, Fokusera, Aktivera och Transformera för att genomföra den terapeutiska rekonsolideringsprocessen, TRP. Detta är ett enkelt sätt att sammanfatta hur man gör en effektiv förändring av minnen som orsakar enkla eller djupa problem.

Oavsett om det är ett enskilt problem eller ett problemområde börjar man med att fokusera och zooma in det som är det eller de problem som behöver lösas för att få symtomen att upphöra. I denna del av processen blir man aktiverad och man fortsätter då med att transformera problemet. Tills testning eller andra signaler visar att problemet inte längre kan orsaka samma symtom som det gjorde från början av processen.

Men processen behöver genomsyra följande domäner för att få bestående effekt dvs. den behöver vara transformerande och inte enbart motverkande. Förändring i domänerna exteroception, proprioception, interoception och deras eventuella koppling till de tankar om sig själv, andra eller ”världen” som uppstått under den inlärda upplevelsen behövs.

Det man ofta missar när man använder samtalsmetoder för förändring visar sig vara de interoceptiva och proprioceptiva domänerna. Dvs. det ska verkligen kännas eller upplevas på ett diametralt annorlunda sätt. Denna erfarenhet är förankrad i neuro-biologisk kunskap. När förändring skett så känns det helt enkelt ”bra i kropp och knopp”.
Man hamnar inte längre i det obehagstillstånd, den affekt, de negativa tankar och det negativa agerande man gjorde före denna process.

Tabell. En jämförelse mellan effekterna av rekonsolidering och affektreglering

Affektreglering går under namn som motverkande, counter-active, emotionell reglering, kognitiv reglering eller inlärning av nytt motverkande beteende.

Rekonsoliderande metoder Affektreglerande metoder
Eliminerar, ”tar bort”, källan för problemet och då uppstår spontant ett annat, önskat, tillstånd. Lär in nya sätt som konkurrerar med det ursprungliga problemet för att försöka uppnå ett önsketillstånd.
Symtomen upphör snabbt och helt Symtomen minskar gradvis
Symtomen kommer inte tillbaks Symtomen kan återkomma
Behöver inte göra något mer för att förbli symtomfri. Kräver underhåll, ytterligare insatser, för att förbli symtomfri
Ökad känsla av helhet Kvarstående känsla av inre konflikt
Symtom ses som normala reaktioner på implicita (omedvetna) minnen. Symtom ses som patologiska uttryck för ett nervsystem i obalans.

Konceptet Mindful Tapping har tagit fasta på detta och de metoder som ingår i konceptet baseras därför på problem-aktiverad somatisk mindfulness. Läs gärna om konceptet via länk i referenserna.

Problemaktiverad somatisk mindfulness

Konceptet Mindful Tapping använder Mindful Tapping, Mindful Touch och Mindful Movements som förstahands-ingredienser i vårt sätt att arbeta. Ingår i undervisningsmodul för steg 1 och Steg 2.

Efterhand undervisar vi i flera andra metoder som Mindful Eye Position och Be Set Free Fast. För att ha en fylligare arsenal av metoder som ger ökad möjlighet att anpassa arbetet till olika personer och olika sorters problem. Ingår i undervisningsmodul för steg 3 och steg 4.

* Interoception omfattar signaler från hjärta, lungor, mage, tarm, blåsa och andra inre organ (inälvor). I en bredare bemärkelse, alla fysiologiska vävnader som sänder signaler till centrala nervsystemet avseende tillståndet i kroppen. Detta inkluderar även hud, skelettmuskler och glatta muskler. Interoceptiva signaler sänds till hjärnan på flera olika sätt: lamina 1 spinothalamiska nerver, vagus och glossopharyngal nerver, kemo-sensoriska via blodet, somatosensoriska nerver i huden och klassiska viscerala nerver.

Slutord
Jag har undvikit alltför vetenskaplig terminologi för att göra ämnet mer tillgängligt.
Denna blogg bygger på så pass färska (2010-2020) vetenskapliga artiklar om neurobiologi och fysiologi att få känner till dem. Dessutom är den forskning som bloggen bygger på så pass färsk att kunskapen den ger inte ingår i universitetsutbildningar, ännu. Det jag skriver om har kommit fram i neurovetenskaplig forskning som publicerats framförallt under 2000-talet. Mestadels sedan 2010 med de väsentligaste delarna av resonemanget efter 2015.

Flödet av vetenskap fortsätter till min stora glädje att sprida allt större insikt i hur kommunikationen mellan hjärna och kropp och omvärld sker. Då ökar vår förståelse för hur den sociala världen påverkar vår mentala och fysiska hälsa, vårt agerande, våra beslut, våra prestationer och sist men inte minst kvaliteten i våra relationer.

Biologi, psykologi, sociologi, medicin och kultur förenas i de nya modeller som ofta kallas för An Embodied Brain in the World. Neuro-somatisk-sociala modeller av oss människor i en samverkan mellan natur, kultur, ekonomi och politik.

Att ha fokus på att få förändring i interoceptiva prediktiva processer är avgörande när man arbetar med förändringsprocesser. För de är navet i kognitiva, affektiva, emotionella och allostatiska domäner. Detta bidrag till den terapeutiska kunskapen har vi forskare inom praktisk och teoretisk neurovetenskap att tacka för.

Glädjande nog har jag via mina litteraturstudier funnit en psykoterapeut som intresserat sig för den neurovetenskapliga litteratur jag gör. Och som en naturlig följd av detta pläderar hon också för att hennes kolleger skall införa ett interoceptivt och proprioceptivt perspektiv när de arbetar med sina klienter. Vid en jämförelse ser jag snabbt att Mindful Tapping konceptet nått avsevärt längre i sin förståelse av hur man kan arbeta terapeutiskt. Också att detta koncept gör det lättlärt och kraftfullt att arbeta med problematik som för psykoterapin ofta sägs vara ”farlig” att ta upp. En rädsla för att arbeta med så kallade trauman. Det är en berättigad tanke och ett klokt sätt att handla när man inte har metoder, som fungerar i ”skarpt läge”. Med de metoder vi lär ut kan man arbeta med djupa trauman.

Min erfarenhet är att alla, oavsett yrke eller utbildningsnivå, kan lära sig använda denna nya kunskap och de metoder vi lär ut.

Läs vidare i del 2 av ”Mindful Tapping, teorin bakom metoderna” som handlar om hur vårt synsinne i samverkan med övrig exteroception, interoception och proprioception påverkar vårt sätt att tänka och uppleva oss själva, andra och världen. Och hur du med hjälp av ögonpositioner kan förändra det som stör, som exempelvis trauman med Mindful Eye Position.

Referenser

Referensernas antal skulle naturligtvis vara överväldigande, så jag ger enbart några få av dem plus ett antal välskrivna böcker som ger en god bakgrund till bloggen.

Det som fick oss att utveckla konceptet Mindful Tapping är den insikt för hur vi fungerar som Robert Scaers teori om The Dissociative Capsule gav Kjell Forsberg. De explicita och implicita minnen som han beskriver där är det vi med dagens terminologi kallar för exteroception, interoception, proprioception och episodiska minnen. Detta kan du läsa om i boken The Body Bears the Burden.

Böcker
The Body Bears the Burden: Trauma, Dissociation, and Disease: 2nd (second) Edition Paperback – September, 2008 by C. Scaer Robert

Unlocking the Emotional Brain: Eliminating Symptoms at Their Roots Using Memory Reconsolidation, 2012 by Bruce Ecker , Robin Ticic , Laurel Hulley

How Do You Feel?: An Interoceptive Moment with Your Neurobiological Self by A. D. Craig

Body Sense: The Science and Practice of Embodied Self-Awareness by Alan Fogel

The Polyvagal Theory: Neurophysiological Foundations of Emotions, Attachment, Communication, and Self-Regulation by Stephen Porges

Seven and a Half Lessons About the Brain by Lisa Feldman Barrett

Artiklar:
How the Science of Memory Reconsolidation Advances the Effectiveness and Unification of Psychotherapy – Bruce Ecker och Sara Bridges. Clinical Social Work Journal 2020 Länk
Läs gärna tabell 2 i denna artikel:
Table 2 Clinical symptoms observed to be ended by applying the therapevutic reconsolidation process Länk

The quest to decipher how the body’s cells sense touch Länk
Nobel Prize in Physiology or Medicine 2021 goes to scientists who discovered biology of senses.
David Julius and Ardem Patapoutian share the award for identifying receptors that allow the body’s cells to sense temperature and touch. LÄNK

Discriminative and Affective Touch: Sensing and Feeling, Francis McGlone, Johan Wessberg and Håkan Olausson
Neuron 82, May 21, 2014

Ny syn på hur hjärnan fungerar  Länk

Somatosensory Cortical Neurons Decode Tactile Input Patterns and Location from Both Dominant and Non-dominant Digits Länk

Alterations of agency in hypnosis: A new predictive coding model Länk

Increasing Our Insular World View: Interoception and Psychopathology for Psychotherapists Länk

Friston, K. (2010). The free-energy principle: a unified brain theory?  Länk

EPICA Modellen™ Länk

Bloggar
Prediktion Länk