I den dagliga arbetsmiljön utsätts man under lång tid för stress. I framtiden bedöms dödsfall orsakade av arbetsrelaterad stress skörda alltfler liv.
Detta är baserat på data från Arbetsmiljöundersökningar där Arbetsmiljöverket visar att förekomsten av arbetsrelaterad stress har ökat påtagligt sedan början av 1980-talet.
Största ökningen av stress finns bland anställda inom handel, hotell, restaurang, vård, omsorg och utbildning dvs en mycket stor del av arbetsmarknaden.
Arbetsrelaterad stress finns enligt arbetsmiljöundersökningar hos 33 procent av kvinnorna och 20 procent av männen. Stressen bland våra ungdomar i skolan är så hög att vi kan förvänta oss en oerhörd ökning när denna generation kommer ut på arbetsmarknaden.
Är stress i arbetslivet enbart arbetsrelaterad och därmed en arbetsmiljöfråga?
I framtiden bedöms arbetsrelaterad stress skörda alltfler liv. Men är den så kallade stressen enbart arbetsrelaterad och därmed enligt logiken en arbetsmiljöfråga?
Arbetsrelaterad stress kan ha sin bakgrund i en ökad känslighet hos nervsystemet, som utvecklats under uppväxten. Denna ökade känslighet gör människor mer stresskänsliga. Med andra ord blir oftare ångestladdade, deprimerade, får huvudvärk, högt blodtryck, diabetes, övervikt, sömnproblem, relationsproblem, trötthets- och smärttillstånd. Alternativt att människor kompenserar med att äta, dricka, röka eller genom andra addiktiva beteenden.
Vårt nervsystems utveckling påverkas av vår uppväxtmiljö
Att vår uppväxtmiljö påverkar nervsystemets utveckling under den känsliga barn- och ungdomstiden vet vi, men vi pratar ofta inte om hur det var hemma eller i skolan. Antagligen för att det räknas som en känslig fråga eller som en intern familjeangelägenhetsfråga. ACE-studierna, med flera studier, visar entydigt att fysiska och psykiska hälsoproblem har sin grund i negativa relationer med vårdgivare och andra i barns och ungdomars närhet.
Det är viktigt att påverka det som orsakar stress. Eftersom stress utlöses då inlärda upplevelser väcks till liv. och påverkar kroppens allostas negativt. Med andra ord då våra inlärda känslo-, beteende och tankemönster väcks till liv påverkas kroppens resurser negativt. Kroppens resurser, dess allostas, regleras av det autonoma nervsystemet tillsammans med det endokrina systemet och immunsystemet.
En sådan insikt ger vid handen att det är mer än arbetsmiljörelaterade åtgärder som behövs för att förändra den ökade fysiska och psykiska sjuklighet som följer av stress. Ofta använda lösningar som motion, meditation, mentala övningar, KBT, läkemedel, råd om sömn eller kostråd är ofta otillräckliga. Anledningen torde vara uppenbar då dessa övningar mestadels är symtomlindrande, avslappnande och inte förändrar de minnen som, då de aktiveras, ger upphov till “stressreaktioner”.
Vi kan förändra inlärda beteendemönster
Neurosomatiska metoder kan förändra de minnen som driver destruktiva tanke-, känslo- och beteendemönster. Neurosomatiska metoder kan nämligen förutom att ge symptomlindring “programmera om” (recode, rekonsolidera) minnen. Minnen förändras då från att vara negativt affektivt laddade till att bli neutrala eller positivt laddade och kan då inte längre ge upphov till “stressreaktioner”.

Vid stress, eller mer korrekt uttryckt allostatisk överbelastning, så aktiveras sympatiska nervsystemet och HPA-axeln. När jämvikt råder i autonoma nervsystemet upplever man ökad inre balans. Det blir då lättare att sätta gränser, som gör att man håller sig inom den ram där man inte tär på kroppens resurser.
Allt efterhand som kroppens budget (allostas) förändras i positiv riktning minskar svängningarna i det autonoma nervsystemet, det endokrina systemet och immunsystemet. Med andra ord hälsan stärks.
Fotnot: Mindful Tapping, Mindful Eye Positions, Somatic Experiencing, AF-EMDR och Brainspotting, är exempel på neurosomatiska metoder som kan transformera minnen så att de inte längre driver destruktiva tanke-, känslo- och beteendemönster.