Terrorattacken på Drottninggatan påverkar fortfarande många människors liv. Många sover dåligt, är oroliga, har minnesrubbningar, smärtor eller lider av PTSD. Retraumatisering vid rättegången kan ytterligare ha spätt på lidandet.
Jag kräks varje morgon av ångest för att gå ut, säger Stig Westlund till SVT Nyheter efter vittnesmålet i rättegången mot Akilov i terrorbrottet på Drottninggatan.
”Mitt liv stannade den där dagen. Jag förlorade en bit av mig själv. Jag minns knappt vad som hänt under det här året. Jag vågar inte gå ut, jag var jättesocial förut men nu sitter jag bara hemma i min lägenhet”.
Stig Westlund är i dag sjukskriven och lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Han har svårt med minnet och plågas ofta av nackspärr. Två gånger i veckan besöker han en psykolog.
Två gånger i veckan med psykologhjälp. Under ett helt år. Hjälper det? Varför fortsätter han?!
Det sägs att av de mer än 1000 människor som befann sig på och runt Drottninggatan vid tiden för dådet mår de flesta fortfarande dåligt. Flera är sjukskrivna. Lägg därtill att många fler är berörda. De som arbetar i kvarteren runt Drottninggatan, personer som brukar passera här, vänner, släktingar och arbetskamrater till de drabbade. Många runt om i landet som via media sett och hört om detta kan ha traumatiserats (sekundärtrauma). Känslor rörs upp igen via mediabevakning av rättegången. Retraumatisering kan bli en följd av detta.
Följdaktligen lider många fortfarande, sover dåligt, lever begränsade liv, är oroliga, överdrivet vaksamma (hypervigilanta), har värk och smärtor. Terrorn är närvarande.
”De där dunsarna kommer väl aldrig försvinna. Jag är rädd för bilar, för motorljud. Jag sover inte på nätterna”.
”Efter attacken undviker jag att gå på Drottninggatan. Jag åker inte tunnelbana och jag går andra vägar”.
Advokat Göran Hjalmarsson, målsägandebiträde för 12 av de terrordrabbade, arbetar mestadels med mål om folkmord och andra folkrättsbrott. Han jämför Drottninggatans effekt för de drabbade med de etniska rensningarna i Rwanda. Upplevelsen för de utsatta människorna, säger Göran Hjalmarsson, är lika avskyvärt och påverkar dem i lika stor utsträckning som offren i Rwanda.
Finns det hjälp som är effektiv och hållbar?
Det verkar saknas kunskap och erfarenhet av effektiva metoder inom den traditionella vården. Detta har vi uppmärksammat under den tid, mer än 15 år, som vi via våra kurser, utbildningar och enskilda sessioner mött människor som lider av trauma och stressrelaterade besvär. Trots mångårig hjälp från psykologer, psykiatriker, läkare och vårdcentraler har de sällan fått mer än ytlig och tillfällig lindring. Vi träffar många som mår sämre efter att ha gått i samtalsterapi.
Saken är den att det finns effektiva metoder som kan läka trauman. Traumaexperter utanför den etablerade vården arbetar med metoder som rekommenderas av världsledande traumaexperter.
Exempel på effektiva metoder är ögonrörelse- och ögonpositionsmetoder som EMDR, Brainspotting, EPI och CRM. Dessutom SE, tapping i form av EFT, TFT och Mindful Tapping.
VIDEO
Titta gärna på videon EFT för föräldralösa barn i Rwanda – Project LIGHT
