Veteraner kan bli fria sig från posttraumatisk stress, PTSD – men Hur? Genom att lära sig använda neurosomatiska, kroppsorienterade, metoder. Traumatiska minnen skapas naturligt och automatiskt som fysiologiska följdreaktioner på upplevd fara eller hot. Deras uppgift är att skydda oss eftersom de triggas av det som påminner om det farofyllda minnet. Men det som fungerar för en soldat i tjänst kan bli till förfång i det civila livet.
Neurosomatiska metoder där tapping ingår är bland det effektivaste vi vet idag för såväl trauma som stress och deras psykiska, fysiska och sociala följder. Sådana metoder kan transformera traumatiska minnen så att de inte längre väcker negativa reaktioner som annars leder till ohälsa och störda relationer.
Jag skriver detta blogginlägg med anledning av att en vän bad mig läsa ett inlägg på en Facebook-sida som heter Pennan & Svärdet. Under rubriken ”En veterans berättelse. Kriget lever kvar genom PTSD” skildras en person som inte fått den hjälp han borde haft.
Våra posttraumatiska reaktioner är naturliga och en följd av att minnen från starka upplevelser triggas
Jag citerar delar av artikeln och belyser dem utifrån våra kunskaper och med metoder vi lär ut på våra kurser i Mindful Tapping. Dessa metoder kan vara till nytta för veteraner och andra som blivit utsatta för otäcka saker som överväldigar nervsystemet. För våra reaktioner är fysiologiska, helt naturliga och därmed förståeliga. De är inte tecken på karaktärsbrister, vilket man ibland tyvärr får höra.
Automatiskt inlärda försvarsreaktioner aktiveras
De reaktioner som beskrivs i början av artikeln (se citat nedan) är egentligen automatiskt inlärda och kvarstående försvarsreaktioner på minnen som reaktiveras. Dessa minnen aktiverar limbiska systemet och hjärnstammen på likartat sätt som de gjorde när de lagrades. Det är bokstavligen som om tiden stod stilla.
Så behöver det som sagt inte vara eftersom det finns metoder som kan transformera dessa reaktioner så att de inte längre väcks. Så att livet kan gå vidare i en riktning som inte längre styrs av de traumatiska upplevelser man varit med om.
Vi skannar automatiskt omgivningen för att hålla oss säkra
”Det kan räcka med ljudet från en buss som bromsar in eller lukten av bränt kött
Kommentar: luktnerven har direkt koppling med kroppens alarmsystem, amygdala i limbiska systemet. Ljudintryck går via talamus innan de når amygdala.
Inom loppet av några sekunder är Stefan Nordqvist tillbaka i ett krigshärjat Bosnien. Kroppen gör sig redo för strid
Kommentar: kampreaktionen är en av de automatiska huvudreaktionerna, flykt, kamp eller frys/dissociation vi har för att hålla oss trygga.
Samtidigt som han söker av området
Kommentar: automatiska orienteringsrörelser.
känner han ett tryck över bröstet och det blir svårt att andas. Men det är inte splittervästen som pressar på, det är ångest.”
Kommentar: fysiologiska reaktioner i form av det autonoma nervsystemet och det motoriska perifera nervsystemet som aktiveras och får tvärstrimmig och glatt muskulatur att kontrahera ibland annat bröstkorg och diafragma.
Dessa reaktioner kan man förändra så att de inte längre väcks. Med exempelvis de metoder som vi lär ut på våra kurser i Mindful Tapping. De som lärt sig detta kan sedan använda det tillsammans med andra.
Nu kan soldaterna ta hand om varandra
”När Sverige skickade iväg soldater till Kongo under 1960-talet var det knappast något tal om hur soldaterna skulle tas om hand om när de kommit hem.”
”I dag har stora steg tagits för att förbättra på den fronten, men än finns det att göra.”
Ett klart understatement! Det är fortfarande massor kvar att göra. I det officiella Sverige har vi inte kommit långt avseende hur vi arbetar med trauman. Men kunskapen om vad trauma är och hur man kan behandla dem finns att tillgå. Den är tack och lov relativt lättillgänglig för alla i bokform, framför allt amerikanska böcker. Finns även i form av forskningsartiklar. TV, radio och dagspress rapporterar dock sällan om denna nya hoppingivande kunskap. Med hjälp av denna, tyvärr ofta okända, kunskap kan vi lära människor hur man arbetar med trauman.
Trauma – tänk fysiologi
Läs gärna den mycket uppskattade boken ”The Body Keeps The Score” av doktor Bessel van der Kolk. Han räknas till en av de främsta i världen inom området trauma både som forskare och som kliniker. I denna bok anger han ett antal metoder för att arbeta med trauman. Han gör det enkelt för oss att förstå att trauma liksom stress är fysiologiska processer som påverkar hjärna, perifera nervsystemet och har effekter såväl endokrinologiskt dvs. på inre organ som immunologiskt. De metoder som han beskriver är välkända och används framför allt inom alternativmedicin och i liten utsträckning inom den traditionella vården.
Neuroomatiska metoder ”pratar” ordlösa språk
Neurosomatiska, kroppsorienterade, metoder kan användas även när ord saknas, men också tillsammans med samtal. Sådana metoder ingår i EPICA modellen.
Med metoder som tapping, TAT, BSFF, bilaterala ögonrörelser som EMDR och Mindful Eye Positions, ögonpositioner som Mindful Eye Positions, inre uppmärksamhet som i mindfulness, yoga, tai chi och i alla EPICA modellens metoder, muskeldarrningar, skakningar, långsamma rörelser som i Sensorimotor Psychotherapy, Somatic Experiencing och Mindful Tapping med Mindful Movements. Även teater har en viktig funktion för att utveckla relationen mellan sin egen inre värld
Att KBT och andra samtalsterapier inte är särskilt effektivt eller till och med kan försämra behandlingsresultaten vid PTSD visar forskning som Bessel hänvisar till. Obekvämt att uttrycka i en värld där samtal är normen för terapi. Men professor Bessel van der Kolk har aldrig velat vara bekväm på bekostnad av patienternas hälsa. Han såg att hans eget och andra psykiatrikers förskrivande av psykofarmaka som förstahandsalternativ inte var forskningsmässigt välgrundat, sade upp sin tjänst som psykofarmakolog, och övergick till att söka andra alternativ. Så jag uppmuntrar dig att läsa denna spännande och givande bok om hur kroppen minns eller som titeln uttrycker det ”kroppen håller räkning” på vad den varit med om!
Grupparbete med dem man känner gemenskap
Han får också mycket hjälp av sin andra familj, veteranerna…
Den starka gemenskapen har följt honom genom åren och har blivit en stor del av hans identitet….
Det ger trygghet att vara del av en gemenskap eller medlem i en förening där man på ett tryggt sätt kan dela med sig av liknande erfarenheter utan att behöva riskera att bli ifrågasatt. Detta är en naturlig del av livet.
Mindful Tapping kan användas i grupper eller individuellt. I en grupp av likasinnade kan man lättare känna sig trygg. Finessen med Mindful Tapping är att man kan arbeta i grupp utan att de enskilda individerna behöver röja vad de tänker på. För det räcker ju, som bekant, med att tänka på det som är problematiskt för att kroppen skall aktiveras eller reagera. Det är dessa reaktioner som man sedan kan förändra från flykt, kamp eller frysreaktioner tillbaka till grundtillståndet lugn och trygg. I det trygga tillståndet existerar inte problemet längre. När man inte längre kan trigga det tidigare obehaget är problemet ett minne blott. Oftast varar detta för gott.
Försvarsmakten och kamratföreningar kan låta utbilda individer och egna gruppledare genom att ta del av våra kurser. Detta skulle i så fall innebära att inget av det som händer våra soldater i tjänst når utanför den krets det angår. Vilket i sin tur ökar tryggheten i arbetet.
Anhöriga drabbas också
”Vården består av allt från enstaka samtal, hembesök, stöd till anhöriga, terapisamtal och längre läkemedelsbehandlingar…”
Anhöriga behöver samma hjälp som veteranerna. Deras liv påverkas också starkt av att uppleva och bli en del av den förändring som veteranerna kan uppvisa.
Läkning på djupet behövs
”Att kunna prata om sina upplevelser och bli lyssnad på underlättar …”
Lättar kanske för stunden – men läker inte på djupet. Kanske förtränger för att kunna uthärda att berätta? I så fall kan problemen byta skepnad dvs. bli till nya, kanske fysiska symptom.
”Bland veteranerna som kommer till mottagningen har flera varit i kontakt med vården länge, men tycker inte att de har fått hjälp.”
Också förklarligt sett med de nya ögon som neurobiologin och traumaforskningen försett oss med.
”Det finns mycket okunskap. ”Det där händer väl inte våra svenska soldater”.
Det hoppingivande är att kunskap finns. Men den har inte gjorts tillgänglig i tillräcklig omfattning. För att det skall hända måste utbildning i hur trauma uppstår och hur det uttrycker sig i form av fysiska, emotionella och beteendemässiga besvär ske. För att få tillräcklig effekt på folkhälsan och arbetslivet behöver de metoder som redan finns läras ut på bred front. De neurosomatiska metoderna som ingår i EPICA modellen är både användarvänliga och säkra och kan läras ut på bred front. Liksom man gör med hjärt-lung räddning, motion och idrott.
”Sedan 1950-talet har Sverige skickat i väg cirka 100 000 soldater på internationella uppdrag i krigs- och konfliktområden. De blir ofta vittnen till svåra situationer och kan både ha medverkat i strider och själva ha blivit utsatta för attacker. För en del soldater leder upplevelserna till psykisk ohälsa, men hur många som drabbas är inte helt klarlagt.”
Förmodligen är minst 30 procent traumatiserade. I alla fall om man jämför med amerikanska erfarenheter och studier av danska veteraner.
Rekonsolidering av minnen är bestående och ger mer än affektreglering
”Minnena från tiden i Bosnien kommer Stefan Nordqvist alltid att bära med sig. Men i takt med att han börjar må bättre märker han hur de börjar suddas ut i kanterna.
Generellt sett är risken om man inte transformerar minnen att symptomen ändrar karaktär från ångest, depression, missbruk, humörsvängningar, sömnrubbningar och koncentrationssvårigheter till somatiska besvär i form av smärtor / värk, trötthet, mage-tarm relaterade besvär.
”Jag åkte ner som en människa och kom hem som en annan.”
Genom att förmedla begriplig kunskap och lära ut metoder som är lätta att använda, även under tjänstgöringstiden, kan allt fler komma hem hela och fortsätta att njuta av och delta i livet hemma. För visst är det så att: ”vi har ett stort ansvar för de personer som skickas utomlands, även när de kommer hem”
Trauma- och stressmönster kan ändras
Vi använder framförallt främre delen av hjärnan, prefrontala cortex när vi resonerar och för att besvara frågan varför. Frågan varför är relevant när det gäller rationella problem.
När det är fråga om affekt, känslor, känslomässigt färgade tankar, beteenden, trauma- och stressmönster är frågan varför irrelevant. Eftersom traumatiska ’reaktioner’ är omedvetna, irrationella processer. Så frågan man bör ställa sig för att förändra dessa ’tankar’ är hur vi mår eller ’reagerar’ när vi tänker dem.
Med neurosomatisk terapi kan man förändra dessa begränsande tankar och beteenden. Så att samma tanke som nyss väckte obehagliga känslomässiga ’reaktioner’ inte längre gör det. För att understryka det igen, svaret på frågan varför ger upphov till rationella resonemang och förändrar ofta inte de känslomässiga ’reaktionerna’.
Livet kan gå vidare i ny riktning
En kombination av energipsykologiska och somatiska metoder är det effektivaste vi känner till idag för att förändra inlärda tanke-, känslo-, beteende- och fysiologiska mönster som påverkar hela organismen. Därmed hälsa, relationer, prestationer, addiktion och kriminalitet. Så att livet kan gå vidare i en riktning som inte längre styrs av de traumatiska upplevelser man varit med om.
”En veterans berättelse. Kriget lever kvar genom PTSD”
A Vietnam Veteran Takes Tapping to the Masses
Veteran to Veteran Peer Support Program
Läs också: