Trauman kan orsaka självskadebeteenden som ätstörningar, alkoholism och andra addiktiva beteenden. Dessa beteenden är lösningar på underliggande obalanser i hjärna och nervsystem, så kallad coping. Fysisk och psykisk ohälsa, relations- och prestations-relaterade frågor har ofta sin grund i en otrygg, tuff eller kaotisk barndom, vilket klart visats i omfattande studier som exempelvis ACE studierna.
Människor med stress/trauma orsakade prestationsbehov, kan till det yttre lyckas väl och återfinns ofta i en kravfylld och prestationsinriktad verksamhet. De kan inneha ledande befattningar i företag, samhället eller vara engagerade i tävlingsinriktade verksamheter.
Generellt kan man säga att fysiska och psykiska problem som i grunden är orsakade av stress & trauma är långt vanligare än vad den konventionella sjukvården och psykologin medvetet arbetar efter idag. Hög inre stress har toxisk inverkan på hjärna, endokrina organ och immunsystemet. Kanske så mycket som 60 – 80 % av vårdbesöken är stress & trauma orsakade. Hur vi mår påverkar hur vi fungerar, vilka behov vi pioriterar och hur vi presterar. En samhällsekonomisk fråga av stora mått vilket några Nobelpristagare i ekonomi uppmärksammat.
Ett nervsystem i kraftig obalans kan successivt komma i mer balans. En viktig princip är att undvika att återkalla traumatiska minnen, t.ex. prata om dem, utan att transformera dem. Transformera, re-konsolidera, innebär att minnet av t.ex. en obehaglig situation inte längre kan aktivera något obehag varken i form av tankar, beteenden eller obehagskänslor i kroppen.
Traumaforskare förespråkar somatiska terapier som använder uppmärksamhet på kroppsliga, interoceptiva och proprioceptiva, aktiveringar i arbetsprocessen. Problemen med traumatiska upplevelser är inte innehållet i berättelsen om dem utan vad de traumatiska minnena väcker somatiskt. Samtalsterapier bör därför inte komma in förrän i ett senare skede. Om de behövs.
Vår hälsa, våra relationer och våra prestationer fungerar bättre i ett nervsystem med mer balans. Med andra ord sagt, ju tryggare man är ju mer välfungerande är man socialt och mentalt. Man är dessutom mer kreativ när man är trygg.
Vi har tagit denna kunskap ad notam och därför inte nöjt oss med att arbeta enbart med EFT och andra så kallade energipsykologiska metoder. En neuro-somatisk inriktning, som Mindful Tapping konceptet har, gör det både lättare och tryggare att arbeta. Såväl på egen hand som tillsammans med en terapeut eller som terapeut.
Robert Scaers bok ”The Body Bears The Burden” har, sedan den andra upplagan kom ut 2007, haft ett avgörande inflytande på vår utveckling av Mindful Tapping®. Den är lika aktuell att läsa 2020 som när den kom ut.
Alexandra Andersson, sjuksköterska och Mindful Tapper, berättar utifrån egna möten med människor i vården vad denna kunskap betyder och rekommenderar därför alla som arbetar med människor att läsa boken.
Alla som jobbar med människor skulle läsa the Body Keeps the Score
