Vantrivsel, konflikter, trakasserier och mobbing

Vantrivsel, trakasserier och mobbning är tyvärr alltför vanliga på många arbetsplatser. Privata, statliga såväl som ideella organisationer, detta tycka förekomma lite varstans.  Problem som många gånger leder till långvariga sjukskrivningar, utmattning, depression, värk eller hjärtinfarkt.

Är detta enbart arbetsplatsens problem och ansvar?
Drabbas alla på likartat sätt och lika hårt?

Det är bra med högt i tak på arbetsplatsen och att folk pratar om problemen innan de växer sig för stora. Men ett diskussionsvänligt klimat kan av vissa personer uppfattas som krävande och pressande. Kan ibland även vara en källa till konflikt.

När problem blir destruktiva, långvariga eller olösta, kan det skapa hälsoproblem för vissa människor. Personer som försöker vara till lags, biter ihop eller undviker att prata om problemen har en ökad risk att bli långvarigt sjuka. I form av utmattning, hjärtinfarkt, CFS/ME med mera. Men även personer som lätt hamnar i stark affekt drabbas.

Konflikter på jobbet är relativt vanligt. Ungefär 34 procent, både kvinnor och män, uppger att de varit indragna i bråk eller konflikt med en arbetskamrat under senaste året. Ungefär 34 procent av männen och 27 procent av kvinnorna säger att de haft en konflikt med sin chef under de senaste tolv månaderna.

Regelrätt mobbning har 8 – 9 procent varit utsatta för någon gång under det senaste året. Siffrorna verkar ha varit stabila sedan mitten av 1990-talet.

På arbetsplatser där samarbetet inte fungerar, relationen till chefen är dåligt eller det brister i förtroendet på ledarskap där frodas konflikterna. Risk för uppsägning och svårigheter att påverka sin arbetssituation är ytterligare faktorer för konflikter.

Beröm och vädjan att ställa upp för chefen, medarbetare eller klienter kan resultera i oerhörd stress för många arbetstagare. Beröm från chefen eller andra i omgivningen kan uppfattas som outtalade krav.

Från utmattning till hjärtinfarkt
Forskningsstudier har visat att det finns samband mellan förhållandena som krav, kontroll och stöd på arbetsplatsen och utmattning. Sambanden visade sig också vara starkare ju längre de dåliga förhållandena pågick. I studien kunde man även konstatera att utmattning i sig utgör en riskfaktor för framtida hjärtinfarkt. Samband visade sig hos såväl män som kvinnor.
Från en doktorsavhandling i Lund av Sara Lindeberg.

Dåligt ledarskap
I Anna Nybergs avhandling från 2009 framgick att chefers sätt att utöva ledarskap påverkar medarbetarnas hälsa. Chefer som agerade ovänligt, oärligt, tvingade egna värderingar på den underställde, var diktatoriska eller drog sig undan medarbetarna ökade deras stress, sjukfrånvaro, emotionella utmattning och vitalitet. Ju längre man haft en dålig chef, desto större var risken att drabbas av bl.a. hjärtinfarkt inom en tioårsperiod.

För män i Stockholmsområdet ökade risken att drabbas av hjärtinfarkt med 25 procent under den tioåriga uppföljningstiden för dem som vid starten för studien varit missnöjda med sin chef.
Studien visade klart samband mellan hjärtinfarkt och dåligt ledarskap.

Data från närmare 20 000 anställda verksamma inom bland annat skogsindustrin och hotellbranschen i Sverige, Finland, Tyskland, Polen och Italien ingick.

Stress inverkar på kärlfunktionen
En holländsk studie på 109 manliga kontorsanställda visade att obalans mellan »effort« (ansträngning) och »reward« (belöning) samt oförmåga att koppla av efter arbetet var förknippat med högre hjärtfrekvens under arbetet och omedelbart efteråt, högre systoliskt blodtryck under arbete och fritid.

Sömnbrist
Sena kvällar kan öka risken för stroke och hjärtinfarkt. Ny forskning stärker bevisen för att långvarig sömnbrist kan vara en tickande bomb för hälsan.

Dispyter påverkar vår fysiologi i negativ riktning
Ett experiment som utfördes på 42 par visade känslornas betydelse för sårläkning. Man lät paren antingen ha en halvtimmes konfliktladdad diskussion eller prata om något neutralt ämne. Sedan inducerade man sår och studerade hur de läktes. Det visade sig att det tog 40 % längre tid att läka såren efter en konflikt än då man tagit upp ett neutralt ämne. Att vara kritisk, sarkastisk eller nedsättande visade sig också minska nivån av läkande proteiner. Detta resultat är av stor vikt inför kirurgiska ingrepp. Men självklart även för vårt allmänna välbefinnande.

Källa:
Anna Nyberg, 2009. The Impact of Managerial Leadership on Stress and Health Among Employees.
Sara Lindeberg, 2011. An epidemiological study of exhaustion in the context of chronic stress. Concept, cortisol, causes and consequenses.

Vem drabbas?
Varför drabbas man?
Kan man göra något åt det – förebygga?

Om detta kan du läsa mer i följande bloggar