Har svensk idrottspsykologi passerat bäst före datum?

Inom idrottspsykologin kan KBT och mental träning kompletteras med somatiska psykobiologiska metoder för ökat självförtroende, bättre spelteknik och ökad laganda.

Reflektioner om det som avhandlas i ett poddprogram ”tyngre träningssnack med Jacob och Wille” på http://traningssnack.libsyn.com

Innan du läser nedanstående så vill jag kasta in en brasklapp om att jag hoppas att det inte är så illa ställt inom svensk idrottspsykologi som programmet ger mig intryck av. Avsnitt 122: Daniel Ekvall
Mar 14, 2018
Daniel Ekvall, idrottspsykolog som jobbar för Svenska fotbollsförbundet och i IFK Norrköping, gästar denna vecka Wille och Jacob.

Svensk idrottspsykologi i ett nötskal?
En spelare i fotbollslandslaget som under matchdagen visar mycket tydliga tecken på att inte kunna hantera situationen. Han hade aldrig mått så dåligt. Tänk om han hade fått chansen att lära något som hade gjort att han kunde hanterat detta!? För sådana metoder finns.

Steget mellan att prata om hur man gör saker på fotbollsplanen till att se problem som något som man kan ta upp vid sidan av planen verkar för idrottsvärlden vara både nytt och främmande. Är det i regel så? Är man rädd för att ta upp känsliga frågor inom idrottsvärlden? De problem mellan spelare och tränare som dryftas i matchpauserna i omklädningsrummen eller vid sidan av speltillfällena har man varit obenägen att betala någon för att få hjälp med. Trots att ”alla” vet att det är ett stort problem.

Fysisk förmåga, spelteknik, speltaktik och spelförståelse är frågor som spelare och tränare har kunskap om och vana att hantera. Men när det kommer till det man kallar för idrottspsykologi så verkar det som om bara ett fåtal fotbollsklubbar använder sig av denna kunskap. Det finns ett gap mellan tillgänglig kunskap och tillämpning. Vissa fotbollsföreningar har någon kontaktperson som man som enskild spelare kan vända sig till. Ett fåtal klubbar har fast etablerade kontakter med någon som man anser som kunnig inom idrottspsykologi eller motsvarande.

Man pratar sedan några år tillbaka inom fotboll (det är alltså nyligen!) mer om att ”göra” saker på plan, hur man kan tänka när man är på plan och någon missar en passning eller det kommer in negativa tankar under tiden man spelar. Det som smugit sig in är ett KBT perspektiv. Troligen en anpassning till att följa det som just nu är ”inne” inom psykologin. Tidigare var det ”inne” att träna målbilder, tänka positivt, avslappning. USA hade vid OS 1984 kanske 100 mentala tränare. Med KBT filosofin i ryggen börjar man nu istället för att jaga en ”optimal zon” tänka hur man kan spela så bra som möjligt med ett ”brett”, läs negativt, spektrum av tankar och känslor. En sorts bli kompis med dina tankar eller något mer drastiskt uttryckt, think about your shit rationally, på svenska ungefär, tänk rationellt om dina negativa tankar. Det betyder i så fall att man inom idrottspsykologin inte tänker på hur våra affektiva tillstånd uppstår och vilken relation de har till våra tankar, känslor och beteenden. Då även i form av motorik, vilket troligen de flesta fotbollsspelare känner till.

Att göra jämförelser med hur det var på en postulerad stenålder är idag ett vanligt men tyvärr ofta ogenomtänkt pedagogiskt grepp. De negativa tankar som var funktionella på stenåldern dvs. som gjorde att man inte dog av att äta giftiga bär använder idrottspsykologen i podden som liknelse för hur man kan hantera negativa tankar på fotbollsplanen. Förmodligen är det för de flesta inte en uppenbar likhet mellan tankar om vad som var matnyttigt på stenåldern och dagens fotbollsspel.

Efter lite ostrukturerat snack om kamp, flyktreaktioner kommer programledarna in på ämnet mindfulness. De har en tydligt negativ inställning till mindfulness (de kallar det för flum) som gör att de inte kan prata seriöst om detta ämne. Under skratt kommer programledarna fram till att de behöver en mer ”ren” term än mindfulness.

Men idrottspsykologen kan med all aktning dock konstatera att det är viktigt med medveten närvaro, att vara närvarande i nuet, utan att värdera tankar och känslor. Han nämner även ACT som en del av det som sorteras in under KBT paraplyet. Och vad gör inte det nuförtiden?!

Ja, mer intressant än så här blev det kanske inte med tanke på nivån i samtalet. Jag kände i alla fall att jag inte orkade höra mer än de 25 minuter jag kämpade mig igenom.

Jag förmodar att 2000-talets neurobiologiska kunskaper som tar upp hur hjärnan skapar känslor (och tankar)  och deras tillämpningar inte är kända för någon av deltagarna i podden. Att spelare påverkas av explicita och implicita minnen inkluderande procedurminnen är vad som behöver tas upp om idrotten skall ta steget över den nivå som KBT och mental träning kan ge. Men eftersom det tog fyrtio år för KBT att bli accepterad i Sverige så lär det förmodligen dröja.

Så det blir lätt att konstatera att utvecklingen av spelarnas förmågor inom svensk fotboll och förmodligen annan sport, ligger tjugo till trettio år efter det som idag är möjligt. På grund av att många människor är skeptiska i betydelsen misstänksamma inför nyheter dvs har negativt känsloladdade förutfattade meningar.

Kanske det är dags för ett nytt ”bollplank”?

Utvecklingen har inte stått stilla sedan Aron Beck med flera lade grunden till det som numera kallas kognitiv beteendeterapi. Somatiska, psykobiologiska metoder används numera med framgång inom sport, coaching, medicin, psykoterapi, självhjälp för att arbeta med hjärna-kropp samverkan. I Sverige är det bara ett fåtal som undervisar i dessa metoder.

Psykobiologiska, somatiska metoder har fördelen att de är lätta att lära. De kan dessutom användas i ”skarpt” läge och handlar inte om att skjuta bort negativa tankar utan istället att ”neutralisera” dem.

Det sägs att alla sanningar passerar genom tre stadier: först förlöjligas den, sedan möter den starkt motstånd för att till sist accepteras som självklar.

Gamla tankar kan behöva överges eller modifieras för att ge plats åt nya. För att ta till sig 2000-talets neurovetenskap med dess stress-trauma-minne-så skapar hjärnan känslor (constructed emotions) forskning behövs ett vaket, öppet, nyfiket intellekt som dessutom kan omsätta forskningen i praktisk tillämpning. 

För att slippa uppfinna hjulet så har vi sammanfattat hur man kan arbeta i ett psykobiologiskt koncept.

Ett psykobiologiskt koncept

För förändring behövs metoder och arbetssätt som ger kvarstående effekter.
Läs bloggen 

Som jämförelse kan du läsa om hur man kan arbeta med golfspelare
Läs bloggen